Utvecklingen av pensionen och den disponibla inkomsten - svar på regeringsuppdrag 2025

Rapporten visar hur pensionen och de disponibla inkomsterna har utvecklats under de senaste tio åren för fyra exempel på ensamstående pensionärer, alla 74 år under 2025, samt för ett exempel på ett sammanboende hushåll där den ena pensionären är 74 år och den andra 74 år eller äldre. De fem pensionärshushållen har alla under perioden 2016–2025 fått en real ökning av den disponibla inkomsten, det vill säga inkomst efter skatt och bidrag. I fasta priser har ökningen varit mellan 10 och 22 procent, med en högre real utveckling av den disponibla inkomsten för de ensamstående pensionärerna med relativt sett lägre pensionsinkomster. Utvecklingen för pensionärerna i rapporten jämförs med utvecklingen av den disponibla inkomsten för hela befolkningen. Genomsnittsökningen av den disponibla inkomsten för hela befolkningen har varit cirka 6 procent under perioden 2016 till 2025.

Exempelpersonerna, eller de så kallade typfallen, som redovisas i rapporten är; (1) ensamstående pensionär med enbart garantipension, (2) ensamstående kvinnlig pensionär med en genomsnittlig pension för kvinnor i 74 års ålder, (3) motsvarande för en genomsnittlig manlig pensionär i 74 års ålder, (4) en ensamstående pensionär, 74 år, med relativt hög allmän pension och (5) ett sammanboende par där ena är 74 år, och där hushållets disponibla inkomst motsvarar snittet för sammanboende pensionärer. Samtliga typfall antas ha en genomsnittlig boendekostnad för respektive exempel, och sakna övriga inkomster eller förmögenheter som påverkar ett eventuellt bostadstillägg. I årets svar på regleringsbrevet har vi ändrat datakälla från SCB:s STAR-urval till Pensionsmyndighetens egna datalager över samtliga folkbokförda pensionärers pensionsinkomster. Skiftet av datakälla påverkar endast startnivån på pensionerna, och detta marginellt. Pensionernas utveckling över tid och tolkningen av dessa, vilket är det centrala i denna rapport, är densamma oavsett startnivån.

Under 2022 och 2023 översteg inflationen kraftigt lönernas utveckling och reallönerna föll därmed. Garantipensionen följer inflationen, medan inkomstpensionen följer inkomsterna minus förskottsräntan på 1,6 procent. Därmed har inkomsterna för pensionärer med garantipension utvecklats bättre än inkomsterna för pensionärer med enbart inkomstpension. Garantipensionen har utöver indexeringen med prisutvecklingen höjts av riksdagen vid två tillfällen sedan 2020. I tabell 1 nedan presenteras den procentuella utvecklingen av de disponibla inkomsterna för typfallen under olika tidsperioder och i en prognos fram till 2028. Även hur den genomsnittliga disponibla inkomsten utvecklats för hela befolkningen finns med i tabellen.

Allra bäst inkomstutveckling under de senaste åren med hög inflation har den genomsnittliga kvinnan (typfall 2) haft. Det beror på att hennes inkomster under perioden ökat både genom höjd garantipension, införandet av inkomstpensionstillägget och höjt bostadstillägg. Bostadstillägget är dock till väldigt liten del skyddat mot inflation, och bostadstillägget kan till det närmaste betraktas vara satt i nominella termer.¹ Höjningen som skett av bostadstillägget har skett genom regelförändringar av riksdagen. Pris- och löneutvecklingen de senaste åren tillsammans med regelförändringarna har dessutom gjort att den genomsnittliga kvinnan haft högst procentuell höjning av sin disponibla inkomst under hela den senaste 10 års perioden. Den disponibla inkomsten har ökat med nästan 22 procent vilket motsvarar en ökning med cirka 3 480 kronor per månad uttryckt i 2024 års prisnivå. För den genomsnittliga mannen (typfall 3) har den disponibla inkomsten ökat med nästan 20 procent (3 230 kronor per månad) under 10 års perioden. Även pensionären med enbart garantipension (typfall 1) har fått en ökning av inkomsten med cirka 20 procent, en ökning av den disponibla inkomsten med 2 720 kronor per månad i fasta priser. Typfallet med relativt hög inkomst (typfall 4) samt det sammanboende paret (typfall 5) har fått en lägre ökning än övriga, cirka 10 respektive 12 procent eller 2 350 respektive 1 980 kronor per månad uttryckt i 2024 års priser. I tabell 2 nedan presenteras inkomstnivåerna per 2025 för respektive typfall, samt förändringen i kronor per månad för respektive period. Alla belopp i tabellen är uttryckta i 2024 års priser.

Utvecklingen av pensionen efter skatt och bidrag för de olika typfallen överträffar i samtliga fall den utveckling som skulle följa vid oförändrade regler med en förväntad real inkomstökning för förvärvsaktiva om 1,6 procent per år. Med 1,6 procent i real inkomstökning är den allmänna inkomstgrundade pensionen, på grund av förskottsräntan, konstant i fasta priser. Vid oförändrade regler är även grundskyddet, bortsett från bostadstillägget, konstant i fasta priser. En orsak till de realt ökade inkomsterna för typfall 1 och 2, och till viss del typfall 3, är höjningen av garantipensionen och bostadstillägget i augusti 2022 och höjningen av garantipensionen i januari 2020. Typfall 2, 3 och det sammanboende paret har även fått inkomstpensionstillägget som infördes i september 2021. Under perioden har det dessutom successivt skett lättnader i inkomstbeskattning för personer som fyllt 66 år, en åldersgräns som 2023 har höjts till 67 år för födda 1957 och senare, genom det förhöjda grundavdraget. En skattefri kompensation utbetalades retroaktivt under 2024 till årskull 1957 eftersom de inte fick det förhöjda grundavdraget under 2023. I figur 1 nedan visas utvecklingen för de fem typfallen under perioden 2016–2025 och med en prognos fram till 2028. Figuren har kompletterats med den reala utvecklingen av hela befolkningens genomsnittliga disponibla inkomst som i stort beskriver den allmänna inkomstutvecklingen.

Prognosen som ges i rapporten för inkomsterna från 2026–2028 utgår från dagens gällande skatte- och utgiftsregler men med senaste 3-årsprognos för inkomstindex, inkomstbasbelopp, konsumentprisindex och prisbasbelopp. I prognosen antas de inkomstrelaterade pensionerna i fasta priser minska i snitt med 0,2 procent per år under prognosperioden, till följd av att förändringen i inkomstindex efter avdrag av förskotträntan understiger den prognosticerade inflationen. Även de prisrelaterade pensionerna minskar till följd av att förändringen av prisbasbeloppet är lägre än den prognosticerade inflationen. Prognosen visar på en real minskning av den disponibla inkomsten för samtliga av de redovisade typfallen. De som får del av garantipension och bostadstillägg (typfall 1-3) får i prognosen något sämre real utveckling av sin disponibla inkomst än de övriga typfallen med enbart inkomstrelaterad pension (typfall 4-5).

Rapporten visar utvecklingen av inkomsten efter skatt och bidrag för fyra olika typer av ensamstående pensionärer med olika inkomstnivåer och ett sammanboende pensionärspar, under perioden 2016 – 2025 med prognos för 2026 – 2028. Rapporten svarar på uppdraget som Pensionsmyndigheten har fått i regleringsbrevet för 2025.² Uppdraget, som är årligt återkommande, är att beskriva inkomstutvecklingen den senaste 10-årsperioden för några typfall som fyller 74 år under innevarande år samt ge en prognos för de närmaste åren för dessa typfall.

Den disponibla inkomsten för de olika typfallen består av pensionsinkomster efter skatt samt eventuellt bostadstillägg och inkomstpensionstillägg. De fyra ensamstående typfallen är födda 1951 och gick i pension för tio år sedan vid 65 års ålder, det vill säga 2016. För det sammanboende typfallet är den ena född 1951 och gick i pension för tio år sedan vid 65 års ålder. Båda i paret ska dock ha varit pensionärer under hela perioden vilket innebär att maken/makan är född 1951 eller tidigare och gick i pension för minst 10 år sedan. De fem pensionärstyperna är:

1. En pensionär med full garantipension som således inte har någon inkomstgrundad pension.
2. En pensionär med genomsnittlig pensionsinkomst för kvinnor definierat som medianvärdet.³
3. Motsvarande 2 ovan, men med genomsnittlig pensionsinkomst för män.
4. En pensionär med relativt hög pension, definierat som kvinnor och mäns medelvärde av inkomstrelaterad pension i 80:e–90:e percentilen.
5. Ett sammanboende pensionärspar där parets eller typhushållets gemensamma disponibla inkomst motsvarar den genomsnittliga disponibla inkomsten för sammanboende par äldre än 65 år.⁴

I årets svar på regleringsbrev har Pensionsmyndigheten ändrat datakälla. Uppgifterna som ligger till grund för beräkningarna av pensionsinkomsterna är Pensionsmyndighetens databas Pedal som innehåller uppgifter om pensionsinkomster för samtliga folkbokförda pensionärer födda 1951. Det totala urvalet omfattar cirka 100 000 individer och innehåller uppgifter om individers allmänna pensionsinkomster baserade på Pensionsmyndighetens egna uppgifter och tjänste- och privat pension baserade på taxeringsuppgifter. Tidigare års rapporter har hämtat uppgifterna från Statistiska centralbyråns undersökning om hushållens ekonomi (STAR-urvalet). Skiftet av datakälla påverkar endast startnivån på pensionerna, och detta marginellt. Pensionernas utveckling över tid och tolkningen av dessa, vilket är det centrala i denna rapport, är densamma oavsett startnivån.

Figurerna 2–5 visar det ekonomiska utfallet i fasta priser (2024 års nivå) för de fyra ensamstående typfallen – garantipensionären, genomsnittliga kvinnliga respektive manliga pensionären och pensionären med relativ hög pension. Figur 6 visar motsvarande för det sammanboende hushållet och parets disponibla inkomst per person. Ingen hänsyn är tagen till att paret har en gemensam ekonomi med vissa stordriftsfördelar, vi har alltså inte beräknat parets ekonomiska standard. Hänsyn till parets gemensamma ekonomi skulle inte påverka utvecklingen eller mönstret men däremot nivån på inkomsterna efter skatt och bidrag. Med den så kallade nationella ekvivalensskalan som tar hänsyn till samboendes skalfördelar, 1,51 för samboende utan barn i stället för att dela med 2, ökar det samboende hushållets ekonomiska standard med faktorn 1,32. De ensamstående och det sammanboende parets inkomster i fasta och löpande priser återges i tabellbilaga.

I figur 2 nedan redovisas den disponibla inkomstens utveckling för garantipensionären, där inkomsterna endast består av garantipension och bostadstillägg. Mellan 2016 och 2025 har garantipensionärens disponibla inkomst ökat från cirka 13 900 till 16 620 kronor per månad i fasta priser, det vill säga med 2 720 kronor per månad (en ökning av köpkraften med omkring 19,6 procent).

Mellan 2024 och 2025 har garantipensionärens disponibla inkomst i 2024 års prisnivå ökat med 330 kronor per månad . Ökningen beror på att garantipensionen beräknas utifrån prisbasbeloppet och prisbasbeloppet ökade mer än inflationen mätt som konsumentprisindex, KPI, omkring 2,6 mot -0,5 procent. Orsaken är att prisbasbeloppet för 2025 ser till prisutvecklingen juni månad 2023 till juni månad 2024 medan KPI för 2024 (2025) ser till årsmedeltalet för 2024 (och prognos för 2025). En ökning av KPI, det vill säga inflationen, innebär att höjningen av garantipensionen skjuts fram i tiden och när inflationen sedan faller kommer förändringen i prisbasbeloppet och garantipensionen att öka mer än inflationen.

Under hela perioden har typfallets ekonomi, i 2024 års priser, påverkats positivt av höjt grundskydd (bostadstillägg och garantipension) och av skattelättnader i form av att grundavdraget för äldre har höjts ett flertal gånger under de senaste 10 åren. Notera att en stor minskning av inkomstskatten sker mellan 2016 och 2017 vilket ökade den disponibla inkomsten. Minskningen av skatten beror på att personen blev 66 år och fick del av de äldres förhöjda grundavdrag.

Fram till 2028 förväntas garantipensionären enligt prognosen få cirka 470 kronor mindre per månad i disponibel inkomst räknat i 2024 års priser jämfört med 2025. I prognosen minskar den reala disponibla inkomsten på grund av inflationen eftersom regelverket för bostadstillägg för pensionärer är angivet i nominella termer.

I figur 3 nedan visas den genomsnittliga ensamstående kvinnliga pensionärens inkomster för perioden 2016–2025 med prognos för åren 2026–2028. Typfallets disponibla inkomst har under perioden 2016–2025 ökat med omkring 3 480 kronor per månad från cirka 16 090 till omkring 19 570 kronor per månad i fasta priser (en ökning av köpkraften med 21,6 procent).

Under september månad 2021 infördes inkomstpensionstillägget vilket påverkade och höjde kvinnans disponibla inkomst. Under augusti månad 2022 höjdes både garantipensionen och bostadstillägget. Jämfört med inkomståret 2024 är den disponibla inkomsten nästan 380 kronor högre 2025 som till största del förklaras av uppräkningen av inkomstpensionen och tjänstepensionen. Övriga inkomster har minskat eller är oförändrade uttryckt i fasta (2024 års) priser.

Enlig nuvarande prognos förväntas den disponibla inkomsten bli cirka 510 kronor lägre per månad 2028 jämfört med 2025 för den genomsnittliga kvinnliga pensionären.

I figur 4 nedan visas den genomsnittliga ensamstående manliga pensionärens inkomster för perioden 2016–2025 med prognos för åren 2026–2028. Typfallets disponibla inkomst har under perioden 2016–2025 ökat med omkring 3 230 kronor per månad från cirka 16 520 till omkring 19 750 kronor per månad i fasta priser (en ökning av köpkraften med 19,5 procent).

Ökningen beror i huvudsak på att inkomstskatten minskat under perioden. Inkomstskatten har minskat till följd av att det förhöjda grundavdraget har höjts. Omräkningen av inkomstpensionen och tilläggspensionen har varit högre än inflationen fram till 2021 för att därefter ha varit lägre. I fasta priser är därför inkomstpensionen och tilläggspensionen lägre 2025 än vad den var 2016. Premiepensionen har dock ökat realt under perioden. Den genomsnittliga manliga pensionären har också fått garantipension och inkomstpensionstillägg under perioden vilket har ökat den disponibla inkomsten. I prognos förväntas de allmänna inkomstgrundade pensionerna minska något i fasta priser till 2028.

För den genomsnittliga manliga pensionären beräknas den disponibla inkomsten minska med 510 kronor per månad mellan 2025 och 2028. Att den disponibla inkomsten i fasta priser beräknas minska något beror på att de inkomstgrundade pensionerna förväntas minska något mer än prisutvecklingen i prognosen.

I figur 5 nedan visas den disponibla inkomstens utveckling för pensionären med relativt hög pensionsinkomst, för perioden 2016–2025 med prognos för åren 2026–2028. Typfallets disponibla inkomst har under perioden 2016–2025 ökat med omkring 2 350 kronor per månad från cirka 23 460 till omkring 25 810 kronor per månad i fasta priser (en ökning av köpkraften med 10 procent).

Ökningen beror i stort på samma faktorer som för den genomsnittliga mannen. Dock påverkades höginkomsttagaren mer av perioden med hög inflation, då typfallet varken får bostadstillägg eller garantipension.

Enligt nuvarande prognos förväntas höginkomsttagarens disponibla inkomster i fasta priser för de kommande tre åren minska med 300 kronor per månad fram till 2028. Precis som för den genomsnittliga mannen förväntas inkomsten minska på grund av att lönerna efter avräkning av förskottsräntan ökar mindre än inflationen i prognosen.

Sammanboende antas ha en gemensam ekonomi varför de olika inkomsterna har slagits ihop och därefter delats lika mellan makarna. Nedan i figur 6 framgår medelinkomsterna för pensionärsparet under perioden 2016–2025 med prognos 2026 fram till 2028 . Deras snittinkomster har sedan 2016 ökat med omkring 1 980 kronor per månad från cirka 17 270 till omkring 19 250 (en ökning av köpkraften med 11,5 procent).

Det sammanboende pensionärsparet får inget bostadstillägg och garantipension, men i övrigt har paret motsvarande inkomster som typfall 2 och 3. Om hänsyn skulle tas till att det sammanboende paret har stordriftsfördelar genom att paret kan dela på vissa gemensamma utgifter bedöms det sammanboende ha en högre ekonomisk standard än både den genomsnittliga kvinnan och mannen. Parets individuella ekonomiska standard 2025 är 5 700 kronor högre per månad än den genomsnittliga mannen och 5 900 kronor högre än den genomsnittliga kvinnan.⁵

För prognosperioden 2026–2028 förväntas en minskning av det sammanboende parets disponibla inkomst med cirka 140 kronor per månad och per person.

I figur 7 nedan presenteras en sammanställning över de fyra ensamstående typfallen och det sammanboende typfallets reala utveckling av disponibla inkomster under perioden 2016 till 2025 samt prognos fram till 2028. Det sammanboende typfallets inkomst är, precis som tidigare beskrivits, parets gemensamma inkomst delat med 2, det vill säga deras genomsnittsinkomst. Samtliga typfall har under perioden fått en realt förbättrad disponibel inkomst. De fyra ensamstående typfallen (typfall 1–4) har fått en ökning av den disponibla inkomsten med 19,6, 21,6, 19,5 respektive 10 procent under perioden. Det samboende typhushållets disponibla inkomst har under samma period ökat med 11,5 procent. Inflationen har varit hög under de senaste åren och medfört realt försämrade inkomster mellan 2021 och 2024. Lönerna (inkomstindex) har under perioden, 2016 – 2025 , realt ökat med 1 procent. Att de disponibla inkomsterna ändå har ökat beror på lägre skatt för samtliga samt högre garantipension och bostadstillägg för typfall 1, 2 och 3.

Typfall 1, garantipensionären, har fått en ökad disponibel inkomst med cirka 330 kronor per månad under 2025 jämfört med året innan. Garantipensionärens disponibla inkomst har under perioden 2016 till 2025 ökat med 2 720 kronor per månad uttryckt i fasta priser. Nästa år (2026) förväntas inkomsten enligt prognos att minska med 180 kronor per månad i fasta priser.

Typfall 2 och 3, den genomsnittliga kvinnan och mannen, har en snarlik utveckling av den disponibla inkomsten. Den genomsnittliga kvinnan och mannen har under perioden 2016 – 2025 fått en ökning av inkomsten i fasta priser med 3 480 respektive 3 220 kronor per månad. Nästa år (2026) förväntas inkomsten enligt prognos att minska med 180 respektive 170 kronor per månad.

Typfall 4, typfallet med relativ hög inkomst, har mellan 2024 och 2025 fått en ökad real disponibel inkomst med 850 kronor per månad. Från 2016 har den disponibla inkomsten ökat med cirka 2 350 kronor per månad uttryckt i 2024 års priser. Sedan 2021 har dock den disponibla inkomsten minskat i fasta priser. Nästa år (2026) förväntas inkomsten enligt prognos att vara i princip oförändrad i fasta priser.

Typfall 5, den sammanboende pensionären, har fått en ökad disponibel inkomst med cirka 700 kronor per månad under 2025 jämfört med året innan. Den disponibla inkomsten har under perioden 2016 till 2025 ökat med 1 980 kronor per månad uttryckt fasta priser. Nästa år (2026) förväntas inkomsten enligt prognos att vara i princip oförändrad i fasta priser.

En stor bidragande orsak till förändringen av de disponibla inkomsterna under perioden är de kontinuerligt förhöjda grundavdragen för äldre, se figur 8 nedan. Notera att året när typfallen blev 66 år gamla (2017) fick de del av det förhöjda grundavdraget.

När de ensamstående typfallen var 65 år gamla, det vill säga under 2016, betalade de cirka 22, 26, 28 respektive 30 procents inkomstskatt och det sammanboende paret betalade cirka 28 procent i skatt. När de ensamstående typfallen fyllde 66 år 2017 och fick ta del av det förhöjda grundavdraget för äldre minskade inkomstskatten till cirka 12, 20, 23 respektive 27 procent. Det sammanboende paret betalade ungefär 23 procent i skatt det år de blev 66 år gamla. Under perioden har riksdagen successivt höjt det särskilda grundavdraget för äldre. För de studerade typfallen innebär det att de ensamstående typfallen (1–4) idag betalar cirka 13, 18, 19 respektive 21 procent i inkomstskatt och det sammanboende paret (typfall 5) cirka 19 procent i inkomstskatt.

Utvecklingen av pensionen efter skatt och bidrag har varit högst för den ensamstående kvinnan med genomsnittlig inkomst (typfall 2), med 22 procent. Därefter kommer utvecklingen för pensionären med enbart garantipension och den ensamstående mannen med genomsnittlig inkomst (typfall 1 och 3), med cirka 20 procent. Lägst utveckling under perioden har det samboende pensionärsparet och pensionären med relativt goda inkomster (typfall 5 och 4) haft, med cirka 11 respektive 10 procent.

Pensionsutvecklingen som skulle följa vid oförändrade regler med en förväntad real inkomstökning för förvärvsaktiva om 1,6 procent per år har överträffats för samtliga typfall eftersom de alla har fått en real förstärkning av de disponibla inkomsterna under perioden.

Med 1,6 procent i real inkomstökning är den allmänna inkomstgrundade pensionen och grundskyddet, bortsett från bostadstillägget, konstant i fasta priser. En orsak till de realt ökade inkomsterna för typfall 1, 2 och 3 är höjningen av garantipension och bostadstillägget i augusti månad 2022. Typfall 2, 3 och 5 har även tagit del av inkomstpensionstillägget som infördes september månad 2021.

Figur 9 nedan motsvarar figur 7 men har kompletterats med den genomsnittliga disponibla inkomsten för hela befolkningen.⁶

Av föregående figurer ser vi att utvecklingen har skiljt sig åt mellan de olika typfallen. Vanligt förekommande i debatten om pensionernas storlek är respektavståndet som visar skillnaden i pension för en person som har arbetat ett helt arbetsliv gentemot en som aldrig har kommit ut på arbetsmarknaden och som får fullt grundskydd för äldre. I den här rapporten kan respektavståndet beräknas som skillnaden i disponibel månadsinkomst mellan typfall 1 och övriga typfall. Jämförs respektavståndet vid 2016 med 2025 har respektavståndet minskat med 370 kronor för pensionären med relativt goda inkomster medan respektavståndet ökat för den genomsnittliga kvinnan och mannen med 760 respektive 500 kronor uttryckt i 2024 års prisnivå. För typfall 5, den sammanboende pensionären, har respektavståndet minskat med 740 kronor vid samma jämförelsepunkter.

Den samhällsekonomiska utvecklingen i Sverige har under de senaste decennierna präglats av efterdyningarna av den internationella finanskrisen 2008 och av den efterföljande internationella skuldkrisen. Den ekonomiska tillväxten mätt i BNP varierade när ekonomin återhämtade sig efter finanskrisen. Skuldkrisen bromsade upp utvecklingen de efterföljande åren. Den ekonomiska tillväxten har efter 2014 återhämtat sig där den svenska ekonomin fram till omkring 2020 befunnit sig i en högkonjunktur. Därefter inträffade pandemin med följande avmattning av konjunkturen och Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, vilket har skapat en stor oro i världen. Den svenska kronan har försvagats gentemot euro och dollar vilket har gett ökande importpriser. Inflationen har under de senaste åren stigit till historiskt höga nivåer och Riksbanken har höjt styrräntan för att bekämpa prisökningarna. Inflationen har sedan toppen i december 2022 dämpats och ligger sedan augusti 2024 under 2%, se figur 10 som visar inflationen under perioden januari 1980 – december 2024.

Den ekonomiska utvecklingen påverkar den allmänna pensionen. Den reala nedgången i ekonomin efter finanskrisen medförde att pensionssystemets automatiska balansering aktiverades 2010. Under balanseringen har balansindex, och inte inkomstindex, justerat inkomst- och tilläggspensionerna. Från 2018 upphörde balanseringen och de utgående inkomst- och tilläggspensionerna justerades åter med inkomstindex. I figur 11 nedan visas utvecklingen av inkomst- respektive balansindex, årsmedeltalet för KPI, AP7 Såfans fondutveckling samt premiepensionens genomsnittliga fondutveckling sedan 1999 (index = 100). Tydligt är att inkomst- och balansindex haft en bättre utveckling jämfört med KPI, vilket, allt annat lika, leder till en relativ försvagning av pensioner som följer prisernas utveckling som exempelvis garantipension jämfört med tilläggs- och inkomstpension som följer inkomsternas utveckling. Under åren 2022 och 2023 har vi dock sett det motsatta där priserna, KPI, ökat betydligt mer än inkomsterna i samhället.

Under perioden 2010 till 2018 rådde en balanseringsperiod och uppräkningen av pensionerna (för pensionärerna) och pensionsbehållningen (pensionsspararna) gjordes med balansindex. Premiepensionen följer utvecklingen i de fonder, eller i den traditionella försäkringen, som pensionärerna har sina medel placerade. Sedan 1999 till 2025 har ett fonderat kapital i AP7 Såfan om 100 kronor vuxit till 806 kronor. Detta kan jämföras med att 100 kronor har vuxit till 185 kronor för tilläggs- och inkomstpensionen (pensionsspararens behållning har ökat med 220 kronor eftersom pensionsrätterna under spartiden inkomstindexeras). Utan korrigeringar i grundskyddets regelverk skulle 100 kronor i garantipension ha ökat till 160 kronor under samma period.

De fyra ensamstående typfallen är alla födda 1951 och gick i pension vid 65 års ålder 2016. För det sammanboende hushållet gäller det motsvarande, där den ena av makarna är född 1951 och båda makarna har varit pensionärer sedan 2016. I åldersgruppen 75-79 år var 57 procent ensamboende i SCB:s senaste befolkningsstatistik och 64 procent bland samtliga i åldersgruppen 65 år och äldre. De olika typfallen är:

1. Ensamstående pensionär med full garantipension som inte har någon inkomstgrundad pension.
2. Ensamstående kvinna med genomsnittlig pensionsinkomst, definierat som medianpensionen för kvinnor i samma åldersgrupp.
3. Ensamstående man med en genomsnittlig pensionsinkomst, definierat som medianpensionen för män i samma åldersgrupp.
4. Ensamstående med relativt hög pension, definierat som kvinnor och mäns medelvärde av inkomstrelaterad pension i 80:e–90:e percentilen i samma åldersgrupp.
5. Sammanboende pensionärspar med genomsnittlig disponibel inkomst för sammanboende par äldre än 65 år.

De genomsnittliga typfallen utgörs av medianvärdet för bruttopensionen, definierat som medelvärdet i den 45:e–55:e percentilen⁷, det vill säga medelvärdet för mediangruppen per kön eller make och olika pensioner. Relativt hög pension utgörs av medelvärdet av bruttopensionen för både kvinnor och män i den 80:e–90:e percentilen.

Inkomstrelaterad pension består i detta sammanhang av utbetald pension i form av inkomst-, tilläggs-, premie- och tjänstepension samt privat pensionssparande⁸. Privat pension avser det avdragsgilla privata pensionssparandet där möjligheten till avdrag på den beskattningsbara inkomsten för sparandet slopades 2016 för skattskyldiga med tjänstepension.

Rapporten beräknar pensioner för utbetalningsåren 2016–2025 samt med prognos för 2026–2028. Det senaste inkomståret i de data som ligger till grund för våra beräkningar är 2023 men alla uppgifter för de årliga pensionsomräkningarna är kända fram till 2025. Underlaget för totala pensioner hämtas från Pensionsmyndighetens databas Pedal. Inkomst- och tilläggspension beräknas med följsamhetsindexering, premiepension med ”PPM-index”⁹ och tjänstepension och privat pension med förändringen i prisbasbeloppet.¹⁰ För att kunna bestämma bostadstillägg behövs uppgifter om boendekostnad samt bidragsgrundande förmögenhet. För att ta fram representativa boendekostnader för respektive typfall används samma metod som för pensionsinkomsterna för att skapa ett representativt urval, och sedan beräknas den genomsnittliga boendekostnaden på det urvalet. Källan till boendekostnadsuppgifterna är Pedal och underlaget baseras på boendekostnadsuppgifter vid ansökan om bostadstillägg. Därav är underlaget inte heltäckande för hela pensionärskollektivet, utan inkluderar bara de som har ansökt om bostadstillägg. Typfallen antas inte ha någon förmögenhet eller övrig inkomst som påverkar bostadstillägget. Boendekostnaden antas följa den allmänna prisutvecklingen, KPI. I sammanhanget bör nämnas att typfall 1, 2 och 3 blir beviljade bostadstillägg utifrån ingångsvärdena men utifrån faktiska data har endast cirka 13 procent av pensionärerna bostadstillägg. Kommunala skattesatsen antas motsvara riksgenomsnittet för respektive år. Eventuell kyrkoskatt är inte medtagen eftersom medlemskap i Svenska kyrkan eller annat trossamfund är frivilligt och anses därmed vara privat konsumtion. Boendekostnaden har räknats om med KPI till aktuellt redovisningsår. Boendekostnaden i KPI korgen har under perioden nästan helt samvarierat med KPI-index (korrelationen mellan boendekostnaden och KPI-index har varit cirka 90 procent). I tabell 1 nedan redovisas ingångsvärdena för de olika typfallen.

Beräkningarna är utförda med hjälp av Pensionsmyndighetens typfallsmodell. I modellen finns olika beräkningsfaktorer så som bland annat KPI, prisbasbelopp och inkomstindex samt historiska skattesatser. Modellen innehåller även skatte- och utgiftsregler för respektive inkomstår. Förutom införandet av inkomstpensionstillägget 2021, höjningen av de äldres grundskydd i augusti 2022 och den kontinuerligt sänkta inkomstskatten för äldre genom det förhöjda grundavdraget är även andra regelförändringar med. Ett sådan är TV-och radioavgift, public service-avgiften, som infördes 2009. För 2025 är den högsta TV- och radioavgift som tas ut 1 249 kronor per år, och taket för avgiften nås vid en förvärvsinkomst över 124 930 kronor per år. För individer med en inkomst under 124 930 kronor per år dras en avgift om 1,0 procent av inkomsten.

Svensk ekonomi kännetecknas i nuläget av en lågkonjunktur som fortsätter att fördjupas. Fortsatta räntesänkningar och låg inflation väntas hålla i sig under 2025. Prognosen för 2026 – 2028 är Konjunkturinstitutets prognoser för KPI, prisbasbelopp, inkomstbasbelopp och inkomstindex. Avkastningsantagandet för premiepensionen är enligt pensionsbranschens prognosstandard. I tabellen nedan återges antaganden som påverkar pensionärernas ekonomi under prognosperioden.

Tabellerna nedan redovisar följande inkomster i löpande och i fasta priser (2024) för de olika typfallen:

• Tilläggspension (TP),
• Inkomstpension (IP),
• Garantipension (GP),
• Inkomstpensionstillägg (IPT),
• Premiepension (PP),
  
• Tjänstepension (TJP),
• Eget sparande (IPS),
• Inkomstskatt (Skatt),
• Bostadstillägg m.m. (BT) och
• Disponibel inkomst (Disp)

för inkomståren 2016 – 2025 med prognos för 2026 till 2028.