– Jämfört med den prognos som lämnades i januari beräknas inkomstpensionerna för år 2016 få en något lägre uppräkning. Det beror på att balanstalet blev något lägre jämfört med tidigare prognos. Den så kallade intjänade tiden för år 2013 blev lägre jämfört med prognosen i föregående anslagsuppföljning och det har en sänkande effekt på balanstalet. Inkomstpensionerna beräknas å andra sidan få en högre uppräkning år 2017 jämfört med januariprognosen, säger Ole Settergren, chef för analysavdelningen på Pensionsmyndigheten.
I prognosen beräknas balanseringsperioden upphöra 2017. Enligt prognosen kommer inkomstpensionerna då att få det värde de skulle haft utan balansering.
Prisbasbeloppet som bland annat påverkar garantipensionen prognostiseras att minska år 2016. Därmed beräknas att inkomstpensionen och garantipensionen kommer att utvecklas åt olika håll detta år, plus 4,5 jämfört med minus 0,2.
| 2015* | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Oktoberprognos | +0,9 | +5,2 | +4,7 | +2,3 | +1,9 |
| Januariprognos | +0,9 | +4,7 | +3,6 | +2,9 | +2,5 |
| Februariprognos | +0,9 | +4,5 | +3,7 | +2,9 | +2,5 |
*Fastställd omräkning (indexering), det är alltså ingen prognos
Pensionsmyndigheten ska fem gånger om året göra en prognos till regeringen för hur bland annat inkomstpensionerna utvecklas de närmaste åren. Detta i samband med att vi lämnar anslagsbelastning inom vårt ansvarsområde för kommande fem budgetår.
Förändringarna för nästa år fastställs av regeringen i augusti.
Nivån på premiepensionen beror på fondvärdet i december.
Omräkning inkomstpensionen sen 2002, prognos från 2016
– Hur det går med inkomstpensionen beror framför allt på hur många som jobbar och deras inkomster. Det viktigaste för pensionerna i Sverige på sikt är att tillräckligt många arbetar och att inkomsterna ökar, inte hur börsen går, säger Ole Settergren.
– För den egna allmänna pensionen är det viktigast att jobba vitt, jobba länge och ha tjänstepension, inte hur premiepensionen utvecklas.
