Pensionernas utveckling i fasta priser, 2024:
2003-2023

Till följd av nya pensionärers allt högre ingångspensioner har snittutbetalningarna av de nominella pensionerna ökat under de senaste tjugo åren. Samtidigt har inflationen gjort att även priser på varor och tjänster har ökat. Syftet med denna rapport är att beskriva hur pensionerna har utvecklats realt, det vill säga utvecklingen av köpkraften för pensionärer rensad från inflation.

Pensionernas nivåer och utveckling styrs i huvudsak av människors beteenden, men även av förändringar i pensionssystemet. Till människors beteenden hör bland annat antal arbetade år, pensionsålder, löneutveckling, föräldraledighet, civilstånd, riskvilja med mera. Till förändringar i pensionssystemet hör dels små regelförändringar som endast påverkar en liten del av utbetalningarna, till exempel när garantipensionen höjdes med 200 kronor per månad år 2020, och 1 000 kr per månad år 2022, samt större förändringar som vid övergången till det nya pensionssystemet år 2002, och införandet av premiepension och inkomstpension. Därtill kommer den årliga indexeringen av pensionerna som styrs av den allmänna löneutvecklingen och prisutvecklingen. Pensionssystemet är till största delen könsneutralt, med undantag för utbetalning av änkepension samt vissa individuella tjänstepensioner², men eftersom kvinnors och mäns beteenden skiljer sig en del åt, skiljer sig även utvecklingen av snittutbetalningarna åt mellan könen.

Pensionssystemet i Sverige har inte alltid sett likadant ut. Dagens pensionärer består dels av personer födda 1937 eller tidigare som får sin pension enligt det gamla regelverket (före detta ATP) och dels av personer födda 1938 eller senare som får sin pension enligt det nya regelverket. Personer födda mellan 1938 och 1953 får en del av sin pension enligt det nya regelverket, men även en del av sin pension enligt det gamla. Dessa kallas ibland för mellangenerationen. I den här rapporten redovisas alla personer födda 1938 eller senare tillsammans.

Utöver den allmänna pensionen har även många pensionärer en utbetalning av tjänstepension. Många har även en utbetalning av privat pension.

Efterlevandepension i form av änkepension utgör en betydande del av pensionen för framför allt kvinnor födda 1937 eller tidigare. Den egna tilläggspensionen reducerar änkepension för personer födda 1930 eller senare samtidigt som änkepensionen reducerar garantipensionen för samtliga årskullar, så för att få en rättvisande bild över pensionernas utveckling är det relevant att även inkludera änkepension. Även premiepension till efterlevande inkluderas i rapporten. Änkepensionen indexeras med löneutvecklingen i samhället, medan premiepension till efterlevande följer de valda fondernas utveckling.

Konsumentprisindex (KPI) är det vedertagna måttet för prisomräkningar, inflationsberäkningar och beräkningar av kompensationer i Sverige när den reala utvecklingen beskrivs. Med kompensationer menas uppskrivningar av enskilda belopp som transfereras mellan den offentliga och den privata sektorn. Indexet mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenten faktiskt betalar. Källa: SCB.

Konsumentprisindex har mellan åren 2003 och 2023 ökat från 278 till 404. Ökningen har dock inte varit konstant och under åren 2009 samt 2013 till 2015 minskade KPI något. Den största ökningen skedde under åren 2022 och 2023, då konsumentprisindex totalt ökade med 17,6 procent, från 2021.

Den största delen av pensionsutbetalningarna i Sverige utgörs av allmän ålderspension. I figur 2.1 nedan visas snittutbetalningar av allmän pension för kvinnor och män i löpande och fasta priser.

Den allmänna pensionen har realt ökat för kvinnor med 27 procent, medans den för män har varit oförändrad, sett till hela undersökningsperioden. Att ökningen varit större för kvinnor än för män beror på att kvinnor som grupp får allt högre pension, till följd av allt högre genomsnittliga löneinkomster. I löpande priser har kvinnors pension ökat med 85 procent och mäns pension ökat med 45 procent. Den största minskningen för både kvinnors och mäns pensioner skedde under 2010 och 2011. Detta har till stor del att göra med den finansiella kris som drabbade Sverige och resten av världen 2007-2010. Betydande minskningar har även skett under 2022 och 2023, som ett resultat av hög inflation.

Under 2023 såg vi likt 2022 en ökad inflation i Sverige, vilket ledde till att köpkraften fortsatt urholkades och pensionerna blev mindre värda. Trots att både kvinnor och män i snitt fick högre nominella pensionsutbetalningar, minskade köpkraften åter igen för både kvinnor och män jämfört med 2022. För kvinnor var minskningen 3 procent, och för män uppgick minskningen till 5 procent, sett till fastprisberäknade siffror.

Skillnaden i allmän pension för män med och utan efterlevandepension går inte att urskilja i figur 2.2. Snittet utslaget på alla män med allmän pension har ökat marginellt, från några ören år 2003 till 5 kronor år 2023.

Skillnaden i allmän pension med och utan efterlevandepension är relativt stor för kvinnor. Skillnaden har dock minskat över tid, från 1 600 kronor år 2003 till drygt 570 kronor år 2023, beräknat i fasta priser. Som nämnts ovan har detta att göra med änkepensionens minskade betydelse för kvinnor som grupp.

Trots att änkepensionens betydelse för kvinnor har minskat, har även gapet mellan mäns och kvinnors pension minskat från 4 400 kronor till 2 200 kronor under perioden 2003 till 2023 om efterlevandepension inkluderas. Utan efterlevandepension skulle skillnaden vara 2 800 kronor år 2023.

Som tidigare nämnts i avsnitt 1.1 får personer födda 1937 eller tidigare sin pension enligt det gamla regelverket. Personer födda 1938 eller senare får sin pension enligt det nya regelverket. Personer födda mellan 1938 och 1953 tillhör mellangenerationen och får även en del av sin pension enligt det gamla regelverket³. I den här rapporten redovisas alla födda 1938 eller senare tillsammans.

Mäns pension har oavsett regelverk haft små förändringar sett till hela undersökningsperioden, män födda 1938 eller senare har en oförändrad pension i fasta priser, medan män födda 1937 eller tidigare har sett en ökning med 1 procent. Det har däremot skett större förändringar om man studerar enskilda år. Likt i figur 2.2 så visas mäns pension enbart inklusive efterlevandepension.

Kvinnor födda 1938 eller senare är den grupp som har lägst real pension, när efterlevandepension är inkluderad, skillnaden är dock liten jämfört med kvinnor födda 1937 eller tidigare. Den reala pensionen har ökat med 14 procent, för kvinnor födda 1938 eller senare, motsvarande siffra för kvinnor födda 1937 eller tidigare är 18 procent, sett till hela undersökningsperioden. Lägst pension av alla grupper har kvinnor födda 1937 eller tidigare exklusive efterlevandepension.

Samtliga grupper har fått en lägre köpkraft under 2023.

Till grundskyddet räknas garantipension, bostadstillägg inklusive särskilt bostadstillägg samt äldreförsörjningsstöd.

Maxbeloppet för garantipension följer prisbasbeloppets utveckling och är det högsta belopp en person som saknar inkomstgrundad pension kan få i ersättning, givet att personen uppfyller bosättningskravet om 40 år i Sverige. Prisbasbeloppet beräknas utifrån KPI, men beräkningsmetoden gör att förhållandet mellan dessa två tal inte är konstant, vilket gör att nivån på den fastprisberäknade garantipensionen inte heller blir konstant, vilket syns i figur 3.1. År 2020 skedde en höjning av garantipensionen med 200 kronor per månad. I augusti 2022 skedde ytterligare en höjning, då garantipensionen höjdes med 1 000 kronor per månad. I december 2023 var maximal utbetald garantipension 10 631 kronor för ensamboende födda 1938 eller senare.

Nivån för maxbeloppet av bostadstillägget följer inte prisutvecklingen, utan Riksdagen beslutar om bostadstilläggets utveckling enligt regeringens förslag, i till exempel budgetpropositionen. I löpande priser har maxbeloppet för bostadstillägg ökat eller legat fast varje år, men i fasta priser har maxbeloppet minskat enstaka år, se figur 3.1. Maxbeloppet för sammanboende är hälften av maxbeloppet för ensamboende. I december 2023 var maxbeloppet för ensamboende 7 290 kronor.

Garantipension är ett grundskydd i den allmänna pensionen.

Utvecklingen av snittbeloppen för utbetald garantipension skiljer sig rejält åt mellan män och kvinnor, vilket syns i figur 3.2.

Det utbetalda reala snittbeloppet av garantipension har under perioden 2003 - 2021 ökat för män och minskat för kvinnor. Under 2022 och 2023 skedde en helomvändning och kvinnors snittutbetalningar ökade, samtidigt som männens snittutbetalningar gick i motsatt mönster. Detta har dels att göra med ökad inflation, och att maxbeloppet för garantipension höjdes med 1 000 kronor under 2022. Maxbeloppet höjdes för både kvinnor och män, men utfallet för snittutbetalningarna blev olika.

Totalt sett har den reala snittutbetalningen av garantipensionen minskat för både kvinnor och män mellan år 2003 och 2023. För män minskade garantipensionen i snitt med 12 procent och för kvinnor med 43 procent. Att kvinnors snittutbetalningar har minskat betydligt mer kan förklaras av att deras inkomstgrundade pension har ökat och därmed minskar deras garantipension. Det här innebär att kvinnors och mäns snittutbetalningar är någotsånär lika stora, 2 100 kronor för kvinnor, kontra 1 900 för män. Det är dock betydligt fler kvinnor än män som får någon del garantipension: 751 000 kvinnor jämfört med 271 000 män (december 2023).

En jämförelse av garantipension för personer i de olika regelverken visar att personer födda 1937 eller tidigare i snitt har högre garantipension, men att skillnaden minskar, se figur 3.3. Den reala snittutbetalningen av garantipension för personer födda 1937 eller tidigare har minskat med 17 procent, och snittutbetalningen av garantipension för personer födda 1938 eller senare har minskat med 13 procent, sett till perioden 2003 - 2023.

Mellan 2022 och 2023 var de reala snittutbetalningarna av garantipensionen oförändrad för personer födda 1938 eller senare. För personer födda 1937 eller senare sågs en minskning av snittutbetalningarna med 4 procent.

I figur 3.4 visas snittutbetalningarna för bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd i löpande och fasta priser för perioden 2009 till 2023. I fasta priser har utbetalningen för bostadstillägget och äldreförsörjningsstödet ökat med 26 procent respektive 1 procent. Under 2023 var det cirka 304 000 individer som fick bostadstillägg och cirka 24 000 individer som fick äldreförsörjningsstöd.

Snittutbetalningen av bostadstillägg har ökat under undersökningsperioden, men ökningen har inte varit konstant och en del år har snittutbetalningarna minskat, vilket syns i figur 3.5, exempelvis ser vi en nedgång för alla grupper för året 2023. Skillnaden i snittutbetalning mellan kvinnor och män är marginell för personer födda 1938 eller senare. Däremot får män födda 1937 eller tidigare i snitt betydligt lägre bostadstillägg än både kvinnor födda 1937 eller tidigare och kvinnor och män födda 1938 eller senare. Det är betydligt fler kvinnor än män som får bostadstillägg: i december 2023 var det totalt 216 000 kvinnor och 88 000 män som fick bostadstillägg.

I figur 3.6 visas snittutbetalningar av äldreförsörjningsstöd nedbrutet på både kön och regelverk. Snittutbetalningarna har utvecklats olika för kvinnor och män i de olika regelverken, men generellt har snittutbetalningarna ökat. Den största ökningen procentuellt sett, återfinns hos personer födda 1937 eller tidigare, där snittutbetalningarna har ökat med 124 procent för män och 75 procent för kvinnor. För personer födda 1938 eller senare har snittutbetalningarna ökat med 2 procent för kvinnor, och ökat 5 procent för män. I december 2023 var det totalt 13 700 kvinnor och 10 600 män som hade äldreförsörjningsstöd. Det är närapå en fördubbling jämfört med år 2009, då det fanns 7 500 kvinnor och 6 100 män med äldreförsörjningsstöd.

I detta avsnitt inkluderas allmän ålderspension, tjänstepension och privat pension. I vissa fall inkluderas även efterlevandepension till personer 66 år och äldre. Undersökningsperioden sträcker sig till 2022, då Pensionsmyndigheten inte hade fått in 2023 års uppgifter för tjänstepension när rapporten togs fram.

I figur 4.1 visas en översikt över den totala pensionens utveckling i löpande och fasta priser.

Snittutbetalningen av tjänstepension och allmän pension har mellan 2005 och 2022 ökat med 30 procent, beräknat i fasta priser. Pensionsmyndigheten har endast tillgång till uppgifter om privat pension på individnivå från och med år 2015, men mellan 2015 och 2022 har snittutbetalningen av allmän pension, tjänstepension och privat pension ökat med 8 procent, sett till fasta priser.

I figur 4.2 visas den totala pensionens utveckling, nedbrutet på kvinnor och män och på regelverk.

Snittutbetalningen av allmän pension och tjänstepension är högre för män än för kvinnor och högre för personer födda 1938 eller senare än för personer födda 1937 eller tidigare. I snitt har utbetalningarna ökat under undersökningsperioden, men ökningen har inte varit konstant. För kvinnor har snittutbetalningarna ökat med 40 procent eller 5 400 kronor sedan år 2005. För män har snittutbetalningarna ökat med 19 procent eller 4 200 kronor sett till fasta priser. Trots att kvinnors pension i snitt har ökat mer än männens, skiljde det fortfarande 7 300 kronor i genomsnitt (2022).

Pensionsmyndigheten har endast tillgång till data om privat pension på individnivå från och med 2015, men då privat pension inkluderas visas en liknande bild. Män har högre privat pension än kvinnor och den privata pensionen för personer födda 1938 eller senare är högre än den privata pensionen för personer födda 1937 eller tidigare. Om privat pension inkluderas skiljde det drygt 7 700 kronor mellan mäns och kvinnors totala pension (2022).

I figur 4.3 visas den totala pensionens utveckling inklusive efterlevandepension. Eftersom efterlevandepension till män endast består av premiepension till efterlevande, presenteras pensionen för män bara inklusive efterlevandepension i detta avsnitt. Skillnaden utslaget på alla män blir bara några kronor. För kvinnor presenteras utbetalningarna både med och utan efterlevandepension. Endast individer med 12 månaders utbetalning av allmän pension under året ingår. Individer med enbart utbetalning av premiepension, enbart utbetalning av premiepension till efterlevande eller enbart utbetalning av änkepension inkluderas inte.

När efterlevandepension inkluderas minskar skillnaden mellan kvinnors och mäns utbetalda pension, vilket syns i figur 4.3. Om efterlevandepension inte inkluderas fick kvinnor i snitt 20 100 kronor utbetalat i allmän pension, tjänstepension och privat pension (2022). Om efterlevandepension inkluderas fick kvinnorna 20 700 kronor i snitt. Motsvarande belopp för männen var 27 800 kronor. Skillnaden mellan kvinnor och mäns snittutbetalningar var då 7 100 kronor (2022).

En allt större andel av pensionärerna får någon del pension som är skattefinansierad. Antalet pensionärer som har någon del skattefinansierad pension har mellan åren 2009 och 2023 ökat från 812 000 till 1 496 000 personer. Samtidigt har antalet pensionärer som får någon del avgiftsfinansierad pension ökat från 1 570 000 till 1 993 000 personer. Det innebär att antalet som får någon del skattefinansierad pension nästan har fördubblats, samtidigt som antalet som får någon del avgiftsfinansierad pension inte har ökat i samma utsträckning. Ökningen av antalet personer som får någon del avgiftsfinansierad pension beror främst på att antalet totala pensionärer har ökat (från 1 670 000 till 2 032 000 personer).

Snittutbetalningarna i kapitel 5 är beräknade som att alla pensionärer har både avgiftsfinansierad och skattefinansierad pension.

I figur 5.1 visas snittutbetalningarna av avgiftsfinansierad, skattefinansierad och total allmän pension i löpande och fasta priser.

Snittutbetalningar av skattefinansierad pension minskade i början av 2010-talet, men har på senare tid ökat. Detta beror till stor del på höjningen av garantipension 2020, införandet av inkomstpensionstillägget 2021, samt den större höjningen av garantipension under 2022. Utslaget på alla pensionärer har den skattefinansierade reala pensionen minskat från 2 520 kronor till 2 160 kronor, en minskning på 15 procent.

Den avgiftsfinansierad pensionen har i fasta priser varierat mer, men har totalt sett ökat med 2 procent, detta trots att inflationen gjorde att den avgiftsfinansierade pensionen minskade markant både under 2022 och 2023. I fasta priser innebär det en marginell ökning från 14 140 kronor till 14 400 kronor.

Den totala allmänna pensionen har likt den avgiftsfinansierade små förändringar sett över undersökningsperioden, och har totalt sett minskat med 1 procent, efter nedgångar både 2022 och 2023. Totalt innebär det en real minskning från 16 660 kronor till 16 550 kronor.

Figur 5.2 visar utvecklingen av avgiftsfinansierad, skattefinansierad och total allmän pension uppdelat på kvinnor och män.

Kvinnors reala skattefinansierade pension minskade i början av 2010-talet, men har under de senaste åren ökat. Totalt har dock kvinnors skattefinansierade pension minskat med 25 procent. Männens skattefinansierade pension har varit mera konstant, men även den har ökat under de sista åren. Totalt har männens skattefinansierade pension ökat med 97 procent. Det kan låta mycket, men snittutbetalningarna låg i december 2023 på 1 100 kronor, medan kvinnornas snittutbetalningar låg på 3 080 kronor. Under vår undersökningsperiod har snittutbetalningarna av skattefinansierad pension till kvinnor varit konstant högre än snittutbetalningarna till män.

För avgiftsfinansierad pension har situationen varit den omvända och männen har i snitt konstant haft högre utbetalningar än kvinnorna, men skillnaden har blivit mindre sen undersökningsperiodens start. Männens avgiftsfinansierade pension har minskat med 9 procent, medan kvinnornas avgiftsfinansierade pension har ökat med 15 procent. Utslaget på alla män blir snittutbetalningarna 16 420 kronor. För kvinnor blir motsvarande siffra 12 630 kronor (december 2023). Männen har likt den avgiftsfinansierad pension i snitt haft en högre total allmän pension än kvinnorna, även om skillnaden också här har minskat något över tid. Den totala allmänna pensionen var 17 520 kronor för män och 15 710 kronor för kvinnor (december 2023).

Figur 5.3 visar utvecklingen av avgiftsfinansierad, skattefinansierad och total allmän pension uppdelat på personer födda 1937 eller tidigare och på personer födda 1938 eller senare.

Personer födda 1937 eller tidigare har konstant haft en högre skattefinansierad pension än personer födda 1938 eller senare. Detta kan till stor del förklaras med att yngre kvinnliga pensionärer har jobbat i högre utsträckning än äldre kvinnliga pensionärer och därmed ökat sin andel avgiftsfinansierad pension. Snittutbetalningen för den skattefinansierade pensionen har i reala priser varit i princip konstant, med undantag för 2022 då den till följd av höjningen av garantipension ökade för båda grupperna. För 2023 uppgår siffran till 4 200 kronor för personer födda 1937 eller tidigare och till 1 880 kronor för personer födda 1938 eller senare.

Den avgiftsfinansierade delen har varierat mer för de båda grupperna under undersökningsperioden. För personer födda 1937 eller tidigare har de reala snittutbetalningarna totalt sett minskat med 4 procent, och för personer födda 1938 eller senare, har den minskat med 6 procent. Personer födda 1938 eller senare har en större del avgiftsfinansierad pension (14 620 kronor) jämfört med personer födda 1937 eller senare (12 690 kronor).

Totalt har förändringen i den totala allmänna pensionen varit marginell i båda grupperna, med en ökning på 1 procent för personer födda 1937 eller tidigare, och en minskning på 1 procent för personer födda 1938 eller senare. Ser man till den totala allmänna pensionen är skillnaden mellan grupperna små, även om personer födda 1937 eller senare i snitt har 390 kronor mer i total allmän pension (december 2023).

Ytterligare dataunderlag finns på Pensionsmyndighetens hemsida under Statistik och publikationer: Statistikdatabas med pensionsstatistik

Not: Samtliga tabeller innehåller fastprisberäknade siffror. Beloppen avser snittutbetalningar i svenska kronor.

Not: Maxbeloppet för garantipension avser ensamboende personer födda 1938 eller senare. För personer födda 1937 eller tidigare eller sammanboende ser maxbeloppet något annorlunda ut. Maxbeloppet för bostadstillägg avser ensamboende.

Källa: SCB