5.

Administrations- och kapitalförvaltningskostnader

Den sammanlagda kostnaden för pensionssystemets administration och kapitalförvaltning samt övriga avgifter uppgår till nästan 7,0 miljarder kronor, varav 2,1 miljarder kronor redovisas i pensionssystemets resultaträkning. De 2,1 miljard kronorna är summan av försäkringsadministration (cirka 1 miljard) och AP-fondernas rörelsekostnader (omkring 1,1 miljarder), se tabell 5.1. Resterande kostnader är kapitalförvaltningskostnader.

För inkomstpensionen uppgick kostnaderna som redovisas i resultaträkningen för 2022 till 2 119 miljoner kronor, där 1 007 miljoner kommer från försäkringsadministration och 1 070 miljoner kommer från AP-fondernas rörelsekostnader. Utöver dessa rörelsekostnader hade AP-fonderna fasta förvaltningsarvoden om 487 miljoner kronor. Summan av redovisade kapitalförvaltningskostnader, som framgår i AP-fondernas resultaträkningar, uppgick till 1 557 miljoner kronor. Prestationsbaserade arvoden och transaktionskostnader, som till exempel courtage, redovisas inte som direkta kostnader hos AP-fonderna utan påverkar i stället avkastningen negativt. De prestationsbaserade arvoden är inte en vanlig förvaltningskostnad utan ett sätt för AP-fonderna att dela risk och avkastning med sina externa förvaltare. Totalt betalade AP-fonderna 377 miljoner i prestationsbaserade arvoden och 233 miljoner kronor i courtage och andra transaktionskostnader. När dessa kostnader och avgifter inkluderas blir summan av kostnaderna totalt för inkomstpensionen 3 174 miljoner kronor.

Den totala kostnaden för premiepensionens försäkringsadministration uppgår till 529 miljoner kronor, se posten Summa försäkringsadministration i tabell 5.1³.

För premiepensionssystemets del avser posten Förvaltningsarvoden både de fasta och prestationsbaserade avgifter som premiepensionsfonderna, inklusive 7:e AP-fonden, tar ut efter att rabatter återförts till premiepensionsspararna. Brutto beräknas premiepensionsfondernas förvaltningsarvode till 8 753 miljoner kronor. Av denna bruttoavgift beräknas återbetalningen från fonderna till totalt 6 291 miljoner kronor i rabatt. Avgifterna kan då nettosummeras till 2 462 miljoner kronor⁴. Under 2021 infördes en ny strängare rabattmodell jämfört med år 2020. Den nya rabattmodellen innebär bland annat att för aktiefonder är den maximala nettoavgiften 0,68 procent, för räntefonder är den 0,35 procent och för bland- och generationsfonder är den 0,44 procent. År 2020 var maximala nettoavgiften 0,89 procent för aktiefonder, 0,42 procent för räntefonder och 0,62 procent för bland- och generarationsfonder.

Utöver de 2 462 miljonerna i fasta förvaltningsarvoden finns transaktionskostnader. Transaktionskostnaderna består främst av det courtage som fonderna erlägger som en del av köp-/säljlikviden när fonderna handlar värdepapper. Från och med 2020 baseras denna siffra på faktiska siffror som fondbolagen inrapporterat och uppskattas 2022 till 343 miljoner kronor. Totalt rapporterade cirka 264 fonder sina transaktionskostnader, vilka representerar cirka 90 procent av det totala kapitalet.

Nedan i tabell 5.2 och tabell 5.3 visas kostnadsposterna för de senaste fem åren och redovisas i miljoner kronor. Figurerna 5.1–5.4 avser kronor per antal försäkrade för respektive år. Kostnanderna för 2022 fördelas således på nästan 8,8 miljoner personer som hade ett pensionskonto, inklusive pensionärer). Figurerna avser perioden 2001-2022.

Av tabell 5.2 framgår att inkomstpensionens totala kostnader varit någorlunda konstanta under de senaste fem åren. Tabell 5.4 visar det genomsnittliga kapitalet under periodeden 2015-2022. Med snittet avses värdet 31/12 för innevarande år och värdet 31/12 föregående år. I tabell 5.5 framgår en gradvis minskning av kapitalförvaltningskostnaderna i relation till totalt förvaltat kapital.

Premiepensionens kapitalförvaltningskostnader och avgifter ökade på totalen från år 2021 till år 2022, däremot minskade den genomsnittliga kostnaden per försäkrad. Utvecklingen av kapitalförvaltningskostnader och avgifter beror på att genomsnittligt förvaltat kapital har ökat och att kapitalförvaltningskostnaderna tas ut i procent av förvaltat kapital. Transaktionskostnaderna minskade under år 2022 jämfört med år 2021.

I procent av kapitalet så har premiepensionens kostnader minskat de senaste fem åren. Rabattmodellen inom premiepensionssystemet är progressiv, vilket innebär att högre förvaltat kapital automatiskt ger en högre procentuell rabatt och därmed lägre avgifter i procent. Kostnaden är på årsbasis och uppskattas utifrån kostnaden under kvartal 1–3.

Inom försäkringsadministrationen finns flera kostnadsposter som är gemensamma för inkomst- och premiepensionen. Som exempel kan nämnas framställning och distribution av orange kuvert och Skatteverkets kostnadsersättning för avgiftsuppbörd med mera. Sådana kostnader fördelas på respektive försäkringsgren i förhållande till andel försäkrade, avgiftsandel eller annan fördelningsnyckel.

År 2022 var rörelse- och förvaltningskostnaderna totalt för Första–Fjärde AP-fonden och Sjätte AP-fonden cirka 0,09 procent av fondernas genomsnittligt förvaltat kapital. AP-fondernas prestationsbaserade arvoden uppgick till 0,02 procent, och transaktionskostnader uppgick till 0,01 procent av förvaltat kapital. Kapitalförvaltningskostnaderna och avgifter uppgick därmed till totalt 0,13 procent av förvaltat kapital.

Redovisade kapitalförvaltningskostnader för fonderna inom premiepensionssystemet uppgick efter rabatt till 0,13 procent, därtill uppskattas fondernas transaktionskostnader till 0,02 procent och summan av kapitalförvaltningskostnader och avgifter således till 0,14 procent av förvaltat kapital.

Kostnadsskillnaderna i procent mellan inkomstpensionens fonderade medel och premiepensionsfonderna förklaras dels av skalfördelar inom Första–Fjärde AP-fonden och dels av att dessa fonder har investerat omkring 35 procent av sitt kapital i obligationer eller liknande tillgångar med, i förhållande till aktier, låga förvaltningskostnader. Inom premiepensionssystemet är cirka 10 procent av tillgångarna investerade i denna typ av tillgångar.

För att täcka AP-fondernas redovisade kostnader för inkomstpensionen görs varje år ett kostnadsavdrag från pensionsbehållningarna. För år 2022 var inkomstpensionens kostnadsavdrag 0,0326 procent. Kostnadsavdraget görs endast fram till det att pension börjar tas ut. De fasta nettoredovisade förvaltningsarvodena på 0,03 procent av förvaltat kapital, de prestationsbaserade arvodena om 0,02 procent eller transaktionskostnaderna om cirka 0,01 procent av förvaltat kapital belastar inte pensionsspararna. De nettoredovisade Kostnaderna belastar enbart AP-fonderna.

Avdraget för premiepensionens försäkringsadministrativa kostnader var 2022 i snitt 0,03 procent av premiepensionskapitalet. Maximalt uttagen kostnad i kronor för år 2022 var 100 kronor per kontoinnehavare. Premiepensionen har precis som inkomstpensionen små periodiska avvikelser mellan den avgift som tas ut och den faktiska kostnaden. Dessa avvikelser korrigeras löpande.

Kostnadernas storlek är en viktig faktor för den framtida pensionen. En till synes låg årlig avgift kan minska pensionen med en avsevärd andel eftersom avgiften dras årligen under en lång period. Av de faktorer som påverkar pensionskapitalet är kostnadernas storlek den faktor som de ansvariga myndigheterna har störst möjlighet att påverka. Vissa kostnader för premiepensionen kan även den försäkrade påverka.

Följande förenklade beräkningssätt ger en ganska precis uppfattning om vad en viss kostnadsprocent innebär för den utbetalade pensionens storlek. Den genomsnittliga tid som en inbetalad avgift ligger i inkomstpensionssystemet innan den börjar betalas ut är omkring 20 år.

Om inkomstpensionens kostnader av förvaltat kapital är 0,03 procent, kommer avdraget att minska inkomstpensionen med knappt 1 procent, eller till (1–0,0003)²⁰ (ungefär 99 procent) av vad den skulle ha varit utan kostnadsavdrag. Om premiepensionens kostnader är 0,13 procent, kommer avdraget att minska premiepensionen med drygt 4 procent (1–0,0013)³³ av vad den skulle ha varit utan kostnadsavdraget. Anledningen till att avdraget sker i 33 år är att i premiepensionssystemet sker årligen en omräkning av pensionskapitalet med kostnadsavdraget även under tiden som pensionär. Den förväntade avkastningen är något högre vilket bidrar till en längre omsättningstid. En inte ovanlig fondförvaltningsavgift i Sverige för sparande utanför det allmänna pensionssystemet är omkring 1 procent – ofta högre. En avgift på 1 procent under samma tid som i exemplet ovan skulle innebära att det sparade kapitalet blir 72 procent av vad det skulle ha varit i förhållande till om avgiften varit 0 procent, 28 procent skulle då alltså försvinna i avgifter.