Pensionsåldrar och arbetslivets längd
Svar på regleringsbrevsuppdrag 2021

Det finns olika definitioner och mått för att mäta genomsnittlig pensionsålder. I rapporten redovisar vi utvecklingen för fyra mått på genomsnittlig pensionsålder, varav ett mått är Medelpensioneringsålder och tre mått som mäter Utträdesålder. Måtten visar olika sidor av vad som kan ses som pensionsålder; när man påbörjar sitt uttag av pension eller när man lämnar arbetslivet. Därutöver redovisar vi tre mått som mäter genomsnittlig inträdesålder på arbetsmarknaden och i pensionssystemet. Vi redovisar också två mått på genomsnittligt antal år med intjänande av pensionsrätter. Tabell 1 sammanfattar de olika måtten för 2020, eller i vissa fall 2019.

Medelpensionerings- och utträdesålderns utveckling över tid
Medelpensioneringsåldern har sedan 2011 legat mellan 64,4 och 64,6 år. Den beräknade medelpensioneringsåldern för 2020 är betydligt högre, 65,0 år, vilket är lika högt som när mätningarna startade år 2004. Spridningen för när personer går i pension har ökat över tid. För årskullen född 1938 gick 77 procent i pension vid 65 års ålder och för varje yngre årskull har denna andel minskat, motsvarande siffra för personer födda 1955 var drygt 39 procent.

Utträdesåldern har över tid en stigande trend men sjönk under 2019. För det mest aktuella måttet, utträdesålder ur arbetskraften, så ökade utträdesålder något för män 2020 men sjönk för kvinnor.

Inträdesålder
Inträdesåldern har varit relativt konstant sedan slutet på 1990-talet. År 2019 steg inträdesåldern, både i lönearbete och pensionsinrättsintjänande. Detta kan tyda på en försämrad arbetsmarknad för ungdomar och att fler i stället gick vidare till högre studier vilket ger pensionsrätter. inträdet i arbetskraften ökade 2020 för männen men minskade något för kvinnor. Kvinnor inträder senare än männen både i arbetskraften och i lönearbetet, men tidigare än männen i pensionsrättsintjänandet.

Antal år med intjänande av pensionsrätter
Genomsnittligt antal år med intjänande av pensionsrätter för inrikes födda har ökat stadigt sedan första mätpunkten 2004. De första åren ökade det genomsnittliga antalet intjänandeår för både män och kvinnor men sedan 2012 har männens genomsnittliga antal år legat runt 42,7 år. Ökningen i genomsnittet beror på att kvinnors genomsnittliga antal år stigit för varje år och fortsätter göra så. Skillnaden mellan könen i genomsnittligt antal år har minskat från 7,9 år till 1,6 år under perioden 2004–-2020.

Effekter av höjda åldersgränser i pensionssystemet
2020 höjdes den lägsta åldern för uttag av allmän inkomstgrundad pension från 61 till 62 år och de som direkt påverkats av den höjda åldersgränsen var födda år 1959. Dessutom höjdes den så kallade LAS-åldern från 67 till 68 år för de flesta avtalsområdena. Det mått som speglar uttaget av den allmänna pensionen är medelpensioneringsåldern och den relativt stora ökningen på 0,4 år som inträffade år 2020 beror på de höjda åldersgränserna. I och med att det var vanligare bland män än kvinnor att ta ut pension vid 61 års ålder ökar medelpensioneringsåldern mer för män än för kvinnor. Andelen per årskull som tog ut pension vid 67 års ålder minskade något under 2020. Bland de födda 1952 var det 6% som tog ut allmän pension vid 67 års ålder medan för de födda 1953 var andelen 5,1%. Höjningen av den så kallade LAS-åldern kan vara en orsak till att det är en lägre andel som har tagit ut pension vid 67 års ålder. Det är för tidigt att kunna se några effekter av höjda pensionsåldersgränser när det gäller pensionsnivåer.

Rapporten är Pensionsmyndighetens svar på ett uppdrag i 2021 års regleringsbrev. Uppdraget är årligt återkommande och innefattar att redovisa genomsnittlig ålder för uttag av pension, genomsnittlig in- och utträdesålder på arbetsmarknaden samt genomsnittligt antal år i arbete med intjänande av pensionsrätt. Vårt svar visar utvecklingen fram till och med 2020, om inget annat anges. I tillägg till detta uppdrag ska även Pensionsmyndigheten långsiktigt följa upp och utvärdera effekterna av de höjda åldersgränser i pensionssystemet som följer av Pensionsgruppens pensionsöverenskommelse den 14 december 2017.¹ Uppföljningen ska fokusera på vilken effekt de förändrade reglerna har på utträdesålder, pensionsålder och pensionsnivåer.

Beräkningarna i denna rapport är gjorda med uppgifter från Pensionsmyndighetens datalager, Eurostat och Statistiska centralbyrån (SCB).

Medelpensioneringsålder mäter den genomsnittliga pensionsåldern bland de kvinnor och män som förändrar sitt uttag av allmän pension under ett givet år. Förändringen kan bestå i att en person påbörjar sitt uttag av allmän pension eller att en person ändrar i vilken omfattning pensionen tas ut. I beräkningen viktas partiella uttag av pension om så att exempelvis ett halvt uttag av pension räknas som en halv pensionering.

Medelpensioneringsålder för allmän pension
Medelpensioneringsåldern för 2020 var 65,0 år för de som började ta ut allmän pension under året. Skillnaderna mellan könen är små, 64,9 år för kvinnor och 65,0 år för män, se figur 1. Observera skalan i diagrammet, variationen över tid ser stor ut men det handlar om 0,4 år eller cirka 5 månaders skillnad.

Den ökade medelpensioneringsåldern år 2020 är en följd av de höjda åldersgränserna, dels höjdes den lägsta åldern för uttag av allmän pension från 61 till 62 år och dels höjdes den så kallade LAS åldern från 67 till 68 år. Medelpensioneringsåldern för allmän pension har återgått till 2004 års värde efter en långvarig, svagt nedåtgående trend.

Figur 2 visar att medelpensioneringsåldern per månad för år 2020 och 2021 är högre än för tidigare år.

Under det första kvartalet 2021 är medelpensioneringsåldern per månad högre än föregående år så det verkar som att åldern kommer att fortsätta att stiga. Att medelpensioneringsåldern per månad ökar i slutet av varje år beror på att färre personer påbörjar sitt uttag av pension dessa månader. En större andel av de som tar ut sin pension i november och december, än de som tar ut pensionen tidigare månader, är berättigade till garantipension. Dessa personer tar normalt ut sin pension vid 65 år då det inte finns något att vinna på att vänta till efter sin 65-årsdag. För månaderna i slutet av året utgör garantipensionärerna alltså en större andel av de pensionerade och deras uttagsålder på 65 år drar upp medelpensioneringsåldern. Personer som mer aktivt väljer sin pensioneringsmånad tenderar att vänta ut årsskiftet. Januari är den vanligaste månaden för pensionering.

Spridning i uttag av pension
Utvecklingen av medelpensioneringsåldern har fram till 2020 förändrats lite mellan åren och detta kan ge ett intryck av att människors pensioneringsbeteende förändrats relativit lite under dessa år. Om spridningen av uttagsålder studeras över tid ser man att så inte är fallet, se figur 3.

För årskullen född 1938 gick 77 procent i pension vid 65 år. För varje efterföljande årskull minskar andelen som gått vid 65 års ålder. I årskull 1955, som fyllde 65 år under 2020, var det lite drygt 39 procent som gick i pension vid 65 år. Det är en större andel av de nyblivna pensionärerna som valt att gå både före och efter 65 år i jämförelse med tidigare års pensionärer.

En förklaring till varför fler i de yngre generationerna tar ut pensionen i högre åldrar kan vara att de vill ha en högre inkomstgrundad pension. Den positiva livslängdsutvecklingen innebär att storleken på den inkomstgrundade pensionen minskar för varje yngre årskull, allt annat lika, om pensionsåldern hålls konstant. En annan förklaring är att det är skattemässigt gynnsamt att fortsätta arbeta efter 65 års ålder vilket kan leda till att fler väntar med att ta ut den allmänna pensionen. Andelen som tar ut pension vid 67 års ålder har stigit från 2,3 till 6,0 procent under perioden 2004–2019. Denna trend bröts dock år 2020 då andelen sjönk till 5,1 procent. Detta kan eventuellt vara en effekt av att den så kallade LAS-åldern höjdes från 67 till 68 år och att färre därmed fick sina tjänster avslutade vid 67 års ålder.

Att allt fler yngre tar ut pensionen tidigare kan det finnas flera förklaringar till. Förutom att de kanske värderar sin fritid högre än äldre generationer så har eventuellt fler sett en möjlighet att kompensera den lägre allmänna pensionen med tjänstepension. Frågan är om dessa personer på sikt är nöjda med den uttagstid som de har valt för sin tjänstepension. Om uttagstiden inte är livsvarig så finns det en risk att de blir besvikna på pensionsnivå när tjänstepensionen löpt ut. En annan förklaring kan vara att det har blivit vanligare att personer väljer, av sig själva eller efter att de blivit rådda, att ta ut sin pension tidigt för att investera den i någon finansiell sparprodukt i hopp om att få en bättre avkastning. Det är en spekulation som kan vara såväl lyckosam som olycklig. Enligt Pensionsmyndighetens uppfattning är sådan spekulation ofta ekonomiskt skadlig för personer som lever till genomsnittlig livslängd. Det kan även vara fler som tar ut pensionen tidigt på grund av avsaknad av andra inkomster. Antalet personer med sjukersättning i 60–64 års ålder har minskat från 150 000 år 2004 till 75 000 personer år 2020.

Notera i figur 3 att när alla personer i en årskull har gått i pension summerar alla andelarna för årskullen till 100 procent. I figuren kan man se att inte ens andelarna för årskullen födda 1938 når till 100 procent. Det beror på att ett fåtal personer i åldersgruppen ännu inte har tagit ut sin pension. I stor utsträckning handlar det om personer som bor utomlands och risken finns att de aldrig börjar ta ut sin svenska pension. Personerna utomlands kan också vara avlidna utan att ha registrerats som avlidna i svenska register. Det är dock oftast mycket små pensionsbelopp det handlar om.

En jämförelse mellan kvinnor och män visar att utvecklingen ser lika ut för könen men att männen för alla årskullar i något större utsträckning pensionerat sig före eller efter 65 års ålder, se figur 4. År 2020 var det 43 procent av kvinnorna och 36 procent av männen som började ta ut sin allmänna pension vid 65 år.

Det finns olika förklaringar till att kvinnor är mer benägna att gå i pension vid 65 års ålder. En påverkande faktor är att kvinnor över 60 år oftare har sjukersättning än män, för personer med sjukersättning övergår ersättningen per automatik i allmän pension när de fyller 65 år. Kvinnor har också oftare ett lägre intjänande till pension än män och det gör att det är vanligare att en kvinna är berättigad till garantipension. Garantipensionen beviljas tidigast från 65 års ålder och generellt finns det inget att vinna på att skjuta upp uttaget. Dessa två anledningar sammantaget är troligtvis de främsta förklaringarna till att det är vanligare att kvinnor börjar ta ut allmän pension vid 65 års ålder.

Länge har 65 år setts som den normala åldern för pensionering. Figur 3 och 4 visar att denna norm alltjämt finns men att den alltmer löses upp.

Utvecklingen av de olika måtten för utträdesåldrar spretar något för de senast beräknade åren, se figur 5. Utträdesåldern ur lönearbete för 2019 sjunker något och även utträdesåldern ur pensionsrättsintjänande. Utträdesålder ur arbetskraften för män ökar 2020 och är i stort sett oförändrad för kvinnor.

Inträdesålder i lönearbete steg med 0,9 år för män och 0,5 år för kvinnor år 2019 och det är en liknande tendens om man ser till pensionsrättsintjänande, se figur 6. Inträdesåldern i arbetskraften, som är ett aktuellare mått eftersom det baseras på enkätundersökningar istället för taxerad inkomster, har en viss skillnad mellan män och kvinnor skett de senaste åren. Männens har legat ganska konstant runt 22,1 år under perioden 2016–2020 medan den har stigit från 22,9 till 23,2 för kvinnorna. Arbetskraftsundersökningarna från SCB har förändrats efter den 1 januari 2021 vilket kan innebära eventuella framtida tidsseriebrott för inträdesåldern i arbetskraften.⁷

Under 1970- och 80-talen ökade inträdesåldern i arbetskraften långsamt, för att vid 1990-talskrisen skjuta i höjden. Efter krisen har inträdesåldern i arbetskraften varit tämligen konstant.

Det kan anmärkas att inträdesåldern var högre för män än för kvinnor före 90-talskrisen. Orsaken till att kvinnor på senare år har en högre inträdesålder än män torde vara att andelen kvinnor som studerar har ökat kraftigare än för männen.

Männens inträdesålder i pensionsintjänande är högre än kvinnornas. Om man istället ser till inträdesåldern i lönearbete, där kravet är att man ska tjäna mer än 2 inkomstbasbelopp, är männens inträdesålder lägre än kvinnornas. Anledningen är att man bland annat får pensionsrätt för högre studier vilket är vanligare bland kvinnor än män. Även sommarjobb och extrajobb kan ge pensionsrätter men ger ofta en lägre lön. Männens lägre inträdesålder i lönearbete innebär att det är vanligare bland män än kvinnor att få en löneinkomst som är högre än 2 inkomstbasbelopp.

Inträdesåldern i lönearbete beror till stor del på arbetsmarknaden för ungdomar och unga vuxna. År 2019 ökade antalet arbetslösa ungdomar. Effekterna av detta kan ses i figur 6. Det är mycket troligt att inträdesåldern i lönearbete kommer stiga ytterligare år 2020 på grund av att coronapandemin har försämrat många ungas jobbmöjligheter. Detta återspeglas inte i inträdesåldern i arbetskraften år 2020 eftersom många yngre som förlorar arbetet kan fortsätta söka jobb på därför stannar kvar i arbetskraften.

I det här avsnittet redovisar vi genomsnittligt antal år med pensionsrätt för de individer som under 2020 påbörjade uttag av inkomstpension. Beräkningarna görs separat för inrikes och utrikes födda personer. Det beror på att genomsnittligt antal år med pensionsrätt påverkas starkt av hur stor andelen utlandsfödda är av de som slutade tjäna in till pension under året. Ett annat skäl är att i möjligaste mån exkludera de som endast arbetat något år i Sverige och som inte bor kvar i landet efter pensionering. Beräkningen görs bara för personer med minst ett intjänandeår.⁸ Sett till både inrikes och utrikes födda var det 2 417 personer som inte hade några intjänandeår av totalt 111 888 personer som började ta ut pension under 2020. Såväl utrikes födda kvinnor som män är starkt överrepresenterade i gruppen som inte hade några intjänandeår. Antalet pensionärer som tog ut pension är betydligt lägre än året innan då fler än 120 000 pensionerade sig. Anledningen till minskningen är att den lägsta pensionsåldern höjdes år 2020 och att en årskull, de födda 1959, inte kunnat gå i pension vid 61 års ålder. Intjänandeåren har summerats fram till och med året före första uttag av pension. Detta innebär att intjänande som eventuellt sker efter uttaget av pension inte räknas med, vilket medför en viss underskattning av antalet år med intjänande. Skälet till att endast räkna intjänandet fram till och med året för uttag av pension är att säkerställa jämförbarhet över tid.⁹

I figur 7 ser vi att för hela perioden 2004–2020 har kvinnor färre intjänandeår i genomsnitt än män men att det genomsnittliga antalet intjänandeår har ökat snabbare för kvinnor än för män. Skillnaden mellan könen har minskat från 7,9 år till 1,6 år under perioden.

Intjänandet för utrikes födda
Utrikes födda har väsentligt lägre genomsnittligt antal intjänandeår, se figur 8. För 2020 var genomsnittet 22,2 år. Kvinnor hade ett högre genomsnitt än män, 22,9 år för kvinnor och 21,5 år för män.

Figur 9 nedan visar spridningen av antalet intjänandeår för personer som började ta ut inkomstpension 2020. För både män och kvinnor är fördelningen av antalet år skev. Typvärdet, det antal intjänandeår som är vanligast, är 45 år för kvinnor och 46 år för män.

Fördelningen av antal år med pensionsintjänande i gruppen utrikesfödda kan ses i figur 10. Spridningen är väldigt stor i denna grupp och medelvärden blir därför inte ett representativt mått. Både bland kvinnor och män finns en stor grupp med ett fåtal år av intjänande och även många individer med över 40 års intjänande.

Metodbeskrivning för medelpensioneringsåldern går att ladda hem här