Händelser i livet som kan påverka pensionen

Är du föräldraledig eller går ner i arbetstid för att du har småbarn påverkar det hur mycket du tjänar in till din pension. Men den föräldrapenning som Försäkringskassan betalar ut är pensionsgrundande och de flesta arbetsgivare betalar in till din tjänstepension även när du är föräldraledig.

Under ditt barns fyra första levnadsår får du dessutom pensionsrätt för barnår. Är ditt barn adopterat kan du få barnår för de första fyra åren som du har haft barnet i din vård.

Det innebär att du får extrapengar insatta till din allmänna pension, oavsett om eller hur länge du har varit föräldraledig. Den förälder som tjänar minst får dessa extrapengar. 

För att pensionrätten för barnår ska kunna räknas med i din framtida pension ska du sammanlagt genom livet ha minst fem år med deklarerade inkomster. Inkomsterna ska motsvara minst två inkomstbasbelopp för varje aktuellt år.

Du som har småbarn

Blir du sjukskriven en kortare tid, upp till 15 dagar, tjänar du fortfarande in till din pension genom sjuklön från din arbetsgivare.

Är du sjukskriven längre än så är sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning pensionsgrundande. Det innebär att även om du är sjuk länge så tjänar du in till din allmänna pension och din tjänstepension, via en så kallad premiebefrielseförsäkring i kollektivavtalade tjänstepensioner.

Har du under året haft inkomstbaserad sjuk- eller aktivitetsersättning är det beloppet du fått utbetalt under året som är din pensionsgrundande inkomst. Förutom den pensionsgrundande inkomsten kan du också få ett pensionsgrundande belopp.

Så beräknas pensionsgrundande belopp för sjuk- och aktivitetsersättning

Den antagandeinkomst som ligger till grund för hur Försäkringskassan beräknar sjuk- eller aktivitetsersättningen minskas med 7 procent, som motsvarar den allmänna pensionsavgiften. Skillnaden mellan detta belopp och den pensionsgrundande inkomsten för sjuk- eller aktivitetsersättningen utgör det pensionsgrundande beloppet.

Om du samtidigt får arbetsskadelivränta som är samordnad med sjuk- eller aktivitetsersättningen gäller särskilda beräkningsregler.

När du studerar och får studiemedel i form av studiebidrag från Centrala studiestödsnämnden (CSN), så tjänar du även till din allmänna pension. Staten betalar då in pensionsavgifter för dig som en kompensation för ditt inkomstbortfall under studietiden. Det gäller för studier genomförda från och med år 1995 och framåt.

Studiemedlet består av två delar, studielån och studiebidrag. Det pensionsgrundande beloppet beräknas till 138 procent av det studiebidrag som du fått under året. Pensionsrätten är 18,5 procent av det beloppet. För att det pensionsgrundande beloppet för dina studier ska kunna räknas med i din framtida pension ska du sammanlagt genom livet ha minst fem år med deklarerade inkomster. Inkomsterna ska motsvara minst två inkomstbasbelopp för varje aktuellt år.

Utifrån uppgifter vi får från CSN beräknar vi ett pensionsgrundande belopp för det aktuella inkomståret som redovisas i ditt orange kuvert.

Du kan kontakta CSN för att veta vilka studier som berättigar till studiemedel. 

Ersättning från a-kassan är pensionsgrundande. Det kan till exempel vara dagpenning från arbetslöshetskassa och aktivitetsstöd till dig som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Det innebär att även när du är arbetslös tjänar du in till din allmänna pension.

Som egen företagare är din allmänna pension helt beroende av hur mycket du har betalat in via skatter och andra avgifter. Eftersom du inte får tjänstepension som en anställd oftast får via sin arbetsgivare, måste du kompensera den delen genom att spara själv till din tjänstepension. Du som är egen företagare

Du som gör värnplikt eller annan plikttjänst får pensionsrätt för den aktuella perioden. Detta gäller om du har genomfört din plikttjänst under åren 1995-2010, och från år 2018 och framåt. Om du gjorde plikttjänst under åren 1995-2010 har du redan fått pensionsgrundande belopp för var och ett av dessa år.

Den frivilliga utbildningen är inte pensionsgrundande.

Villkor som gäller för att få pensionsrätt för plikttjänst

Du behöver ha tjänstgjort minst 120 dagar i följd för att få pensionsrätt.

Det pensionsgrundande beloppet som räknas för varje tjänstgöringsdag motsvarar 50 procent av den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten för det året. 

För att pensionsrätterna från din plikttjänst ska kunna räknas med i din framtida pension behöver du ha minst fem år med inkomster från arbete innan du fyller 71 år. Inkomsterna ska motsvara minst två inkomstbasbelopp.

Skälen till att jobba deltid är många. Att gå ner i arbetstid under en begränsad period påverkar inte pensionen så mycket. Arbetar du däremot deltid under många år tjänar du in mindre till pensionen. Vi ger information om hur olika situationer kan påverka din pension. Jobba deltid, så påverkas din pension