Visselblåsning – rapportera om missförhållanden inom Pensionsmyndigheten

För att det ska anses finnas ett allmänintresse krävs det att missförhållandet angår en krets av personer som kan betecknas som ”allmänheten”. Allmänheten ska också ha ett legitimt intresse av att missförhållandet kommer fram.

Visselblåsning omfattar inte allmänna synpunkter på exempelvis ledarskap, arbetsmiljö, verksamhetsplanering eller känsliga personalfrågor kopplat till enstaka individer. Den rapporteringen ska gå via de ordinarie incidentrapporteringskanalerna.

Att någon agerar eller låter bli att agera på ett visst sätt är ett missförhållande om det strider mot:

• direkt tillämplig unionsrättsakt inom tillämpningen av EU‑direktiv 2019/1937
• lag eller andra föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen, och som genomför eller kompletterar en unionsrättsakt inom tillämpningsområdet för direktivet
• målet eller syftet med bestämmelserna i en unionsrättsakt inom tillämpningsområdet för direktivet.

Som visselblåsare får man ett skydd enligt den så kallade visselblåsarlagen, lagen om skydd för personer som rapporterar missförhållanden (2021:890). Skyddet innebär bland annat att visselblåsarens identitet omfattas av sekretess. Sekretessen för visselblåsaren är stark, det vill säga, uppgift om den rapporterande personens identitet får aldrig lämnas ut om inte en sekretessbrytande bestämmelse är tillämplig.

Lagen skyddar också visselblåsaren mot hindrande åtgärder och repressalier. Det betyder att arbetsgivaren inte får försöka hindra en visselblåsare eller utsätta hen för negativa följder. Negativa följder kan exempelvis vara ändrade arbetsuppgifter, utebliven lön eller uppsägning. Arbetsgivaren får inte heller försöka ta reda på vem visselblåsaren är.

Det är inte bara myndighetens anställda som kan rapportera missförhållanden enligt lagen, utan också tidigare anställda, personer som söker eller har sökt arbete hos myndigheten, konsulter med flera.

Beroende på vad rapporten gäller ska följande uppgifter finnas med:

• Namn och kontaktuppgifter till dig eller er som rapporterar.
• Vilken relation du har till Pensionsmyndigheten, exempelvis om du är anställd eller före detta anställd på myndigheten.
• En beskrivning av missförhållandet.
• Uppgifter om vilka som är inblandade.
• Eventuell tid och plats.
• Eventuell dokumentation.
• Om du har vidtagit några åtgärder med anledning av missförhållandet.

Om du väljer att rapportera anonymt kan Pensionsmyndighetens visselblåsarfunktion inte bedöma om du omfattas av lagens skydd eller inte. Vi kommer inte heller att kunna kontakta dig för att ställa kompletterande frågor som kan vara avgörande för utredningen. Du kan inte heller få den återkoppling lagen slår fast att du ska få om du rapporterar anonymt.

Vissa personer som kan visselblåsa omfattas inte bara av visselblåsarlagen, utan också av bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Meddelarfrihet

Meddelarfriheten innebär att offentliganställda i viss utsträckning kan lämna uppgifter som normalt är sekretessbelagda för publicering i massmedier, utan att straffas för det. Uppgifterna får då bara lämnas till någon som har ett utgivningsbevis, till exempel författare, nyhetsbyråer, radioredaktioner eller databaser.

Genom meddelarfriheten har statsanställda en generell möjlighet till undantag från tystnadsplikten till den som kan offentliggöra uppgifterna i medier, men undantaget gäller inte handlingssekretessen. Vissa tystnadsplikter som gäller viktiga allmänna intressen har dock tillåtits inskränka meddelarfriheten.