Fakta om bostadstillägg

Bostadstillägget är skattefritt. Vilket belopp du kan få beror på flera faktorer, bland annat på om du bor själv eller tillsammans med någon.

Är du ensamstående är 7 290 kronor per månad det högsta beloppet du kan få i bostadstillägg.

Är du gift eller sambo och ni lever ihop, kan du som mest få 3 645 kronor per månad i bostadstillägg eftersom du delar bostadskostnaden med någon.

Lever du och din partner isär kan ni i vissa fall få motsvarande bostadstillägg som för ensamstående. Det kan till exempel vara om en av er flyttar till ett äldreboende.

Har du låga inkomster eller ingen pension alls kan du ha rätt till äldreförsörjningsstöd. När du ansöker om bostadstillägg prövar vi alltid samtidigt om du också har rätt till äldreförsörjningsstöd.Äldreförsörjningsstöd

Om beräkningen visar att du kan ha rätt till bostadstillägg så ansöker du enklast här på webben. Behöver du hjälp kan du besöka ett servicekontor eller ringa vår kundservice.

Du kan ansöka om bostadstillägg för max tre månader tillbaka i tiden.

Samtidigt som du ansöker om bostadstillägg prövar vi om du också har rätt till äldreförsörjningsstöd.Ansök om bostadstillägg

Ett beslut om bostadstillägg gäller oftast tills vidare. Men om något i din ekonomi förändras ska bostadstillägget räknas om. Det betyder att du själv måste anmäla vissa ändringar som påverkar ditt bostadstillägg. Det kan till exempel vara när din hyra eller din inkomst ändras, eller när ni blir fler/färre som bor i bostaden.Anmäl ändringar som påverkar bostadstillägget

Hur din bostadskostnad beräknas och vilka schabloner som gäller regleras i våra föreskrifter 2019:1 och 2024:6.

För att vi ska kunna beräkna vad du ska få i bostadstillägg utgår vi från din bostadskostnad och din årsinkomst.

Vi räknar först ut vad din bostadskostnad blir per år. Sedan drar vi av en viss del av din årsinkomst. Summan som återstår blir ditt bostadstillägg, som delas med tolv och betalas ut varje månad.

Exemplen är beräknade enligt regler som gäller från januari 2025.

Först räknar vi ut din bostadskostnad

Bostadskostnaden beräknas på olika sätt beroende på vilken slags bostad du har:

• Bor du i en hyrd bostad beräknas bostadskostnaden utifrån månadshyran.
• Äger du en bostadsrätt räknas månadsavgift samt eventuella räntekostnader för bolån som bostadskostnad.
• Bor du i ett eget hus räknas eventuella räntekostnader för bolån, fastighetsavgift samt uppvärmning och driftskostnader enligt schablonbelopp. 

Maximalt belopp för bostadskostnad är 7 500 kronor per månad och halva beloppet om du är gift eller sambo.

Delar du bostaden med en eller flera personer fördelas bostadskostnaden lika mellan er. 

Vi beräknar sedan det högsta möjliga bostadstillägg som kan betalas ut, vilket för ensamstående är 100 procent av din bostadskostnad upp till 3 000 kronor, 90 procent av din bostadskostnad därutöver upp till 5 000 kronor, 70 procent av din bostadskostnad upp till 7 000 kronor, 50 procent av din boendekostnad därutöver upp till 7 500 kronor samt ett tillägg på 840 kronor.

Om du är gift, sambo eller registrerad partner gäller hälften av beloppen, se även beräkningsexempel längre ned. Högsta möjliga bostadstillägg kan du få om du har inkomster som är lägre än ett fribelopp.

Exempel Märta: beräkning av bostadskostnad

Märta har en bostadskostnad på 6 000 kronor per månad. Högsta möjliga bostadstillägg per år:
(3 000 kr + 2 000 kr x 90 procent + 1000 kr x 70 procent + 840 kr) x 12 månader = 76 080 kr

Vi gör avdrag för en viss del av din inkomst

Har du inkomster som är högre än ett fribelopp, det vill säga 142 884 kronor för ensamstående per år (gäller från januari 2025) och 129 360 kronor för gifta per år (gäller från januari 2025), gör vi avdrag med en viss del av inkomsten. Det kallas inkomstavdrag.

För att räkna ut avdraget beräknar vi årsinkomsten i två steg

Steg 1: Varje inkomst räknas med till 100 procent eller till 93 procent beroende på vilken slags inkomst det är. Garantipension, änkepension, kapitalinkomst och förmögenhetstillägg räknas med till 100 procent.

Alla övriga inkomster räknas med till 93 procent. Undantaget är inkomstpensionstillägget som inte räknas med. Sedan gör vi ett avdrag för ett fribelopp. Den summa som återstår kallas för reduceringsinkomst.

Steg 2: Vi minskar inkomsten ytterligare med 62 procent av reduceringsinkomsten.

Dessa regler gäller beräkning av inkomster, för den som uppfyller grundkraven för att ha rätt till bostadstillägg.

Exempel Märta: beräkning av inkomstavdrag

Märta har inkomstpension och premiepension på 122 000 kronor per år och tjänstepension på 22 000 kronor per år. Märta har även en förmögenhet som ger ett tillägg på 12 000 kronor.

Steg 1: 

Inkomst- och premiepension (93 procent av 122 000 kr): 113 460 kr

Tjänstepension (93 procent av 22 000 kr): 20 460 kr

Förmögenhetstillägg (100 procent av 12 000 kr): 12 000 kr

Avdrag för fribelopp: - 142 884 kr

Summa (reduceringsinkomst): 3 036 kr

Steg 2:

3 036 kr x 62 procent (inkomstavdrag): 1 882 kr

Om du är gift, sambo eller registrerad partner räknar vi med hälften av varderas inkomst, se beräkningsexemplet för gift, sambo och registrerad partner. 

Så beräknas förmögenhetstillägget

Ett tillägg till inkomsten ska göras med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kronor för den som är ogift och 200 000 kronor för makar. För sambor görs beräkning på samma sätt som för gifta. Förmögenheten ska beräknas per den 31 december året före det år ansökan om bostadstillägg görs. 

På kontobehållning och kontanter görs ett avdrag på 25 000 kronor, värdepapper tas upp till 80 procent, värdet på fastighet, bostadsrätt och kapitalförsäkringar tas upp till 100 procent. Skulder som inte tillhör permanentbostaden får dras av. Därefter tas den del som överstiger 100 000 kronor (respektive 200 000 kronor för gifta) upp till 15 procent.

Exempel Märta: beräkning av förmögenhetstillägg

Märta har kontotillgångar på 90 000 kronor, värdepapper till ett värde av 125 000 kronor samt en kapitalförsäkring på 15 000 kronor.

(90 000 kr – 25 000 kr + 125 000 kr x 80 procent + 15 000 kr) – 100 000 kronor = 80 000 kr

80 000 kr x 15 procent = 12 000 kr

Ditt bostadstillägg 

Vi minskar beloppet för högsta möjliga bostadstillägg med inkomstavdraget. Summan som återstår blir ditt bostadstillägg.

Exempel Märta: beräkning av summa för bostadstillägg

Högsta möjliga bostadstillägg är i detta exempel beräknat till 76 080 kronor per år. Inkomstavdraget är beräknat till 1 882 kronor.

Högsta möjliga bostadstillägg: 76 080 kr

Beräknat inkomstavdrag: - 1 882 kr

Bostadstillägg per år: 74 198 kr

Bostadstillägg per månad: 6 183 kr  

Kerstin och Nils är båda pensionärer och bor tillsammans i en egen villa.

Beräknad bostadskostnad för villan är 6 800 kronor per månad. Bostadskostnaden för vardera make är då 3 400 kronor per månad (hälften av 6 800).

Makarnas sammanlagda reduceringsinkomst är 62 000 kronor. För var och en av makarna blir reduceringsinkomsten 31 000 kronor (hälften av 62 000).

Exempel: Kerstin och Nils

Exempel på uträkning av högsta möjliga bostadstillägg:

1 500 kr x 100 procent + 1000 kr x 90 procent + 900 kr x 70 procent + 420 kr) x 12 månader = 41 400 kr

Beräknat inkomstavdrag för vardera make:
(31 000 kr x 62 procent)= - 19 220 kr

Bostadstillägg till vardera make per år:
(41 400 kr - 19 220 kr) = 22 180 kr

Bostadstillägg till vardera make per månad:
(22 180 kr / 12 mån) = 1 848 kr

Är dina totala inkomster före skatt lägre än fribeloppet, det vill säga 142 884 kronor för ensamstående per år (gäller från januari 2025) och 129 360 kronor för gifta per år (gäller från januari 2025), kan du ha rätt till maximalt bostadstillägg beräknat utifrån din bostadskostnad. Fribeloppet är ungefär lika stort som beloppet för garantipension och det räknas om varje år.

Är dina inkomster högre än ett fribelopp påverkar det bostadstillägget. Dina skattepliktiga inkomster som till exempel allmän pension (undantaget inkomstpensionstillägg), tjänstepension, privat pension, kapitalinkomster och arbetsinkomster räknas med när vi beräknar ditt bostadstillägg. Även vissa skattefria inkomster påverkar bostadstillägget. 

Tillgångar över 100 000 kronor, utifrån vad du hade den 31 december förra året, räknas med i form av ett förmögenhetstillägg. Har du andra skulder än bostadslån räknas dessa av från dina tillgångar.

Förmögenhetstillägget är 15 procent av tillgångar över 100 000 kronor för ensamstående. För gifta, sambos eller registrerade partners är det 15 procent av hälften av gemensamma tillgångar över 200 000 kronor. 

Om du har sjuk- eller aktivitetsersättning ansöker du i de allra flesta fall om bostadstillägg hos Försäkringskassan.Information om bostadstillägg hos Försäkringskassan (Länk till annan webbplats)

Lever du tillsammans med en partner som tar ut hel allmän pension ansöker ni gemensamt om bostadstillägg från Pensionsmyndigheten, även om du har sjuk- eller aktivitetsersättning.

Har du pension från ett land som ingår i EES eller en pension från Schweiz kan du också ha rätt till bostadstillägg. EES är EU-länderna samt Norge, Island och Liechtenstein. Den utländska pensionen ska vara jämförbar med den svenska pensionen.

Om du inte är pensionär än men har änkepension på grund av ett dödsfall som inträffade före år 2003 kan du ha rätt till bostadstillägg.

När du har uppnått åldern för när du tidigast kan börja ta ut din allmänna pension (inklusive garantipension) måste du också ta ut hela den för att fortsatt kunna få bostadstillägg.Änkepension