Värdeutveckling på en fond

Om du sparar i premiepensionen under 40 år, börjar arbeta vid 23 års ålder och har en pensionsgrundande inkomst på 30 000 kronor i månaden under hela perioden samt börjar ta ut din pension vid 65 eller 67 års ålder gäller följande:

Vid 3,5 procents positiv värdeutveckling per år

• Totalt premiepensionskapital vid 65 års ålder: 474 598 kronor
• Premiepension som betalas ut vid pension från 65 års ålder: 1 955 kronor per månad
• Totalt premiepensionskapital vid 67 års ålder: 512 943 kronor
• Premiepension som betalas ut vid pension från 67 års ålder: 2 244 kronor per månad.

Vid 6 procents positiv värdeutveckling per år

• Totalt premiepensionskapital: 835 585 kronor
• Premiepension som betalas ut: 3 362 kronor per månad
• Totalt premiepensionskapital vid 67 års ålder: 933 422 kronor
• Premiepension som betalas ut vid pension från 67 års ålder: 3 988 kronor per månad.

Månadsbeloppet anger summan före skatt.

Båda exemplen gäller fondförsäkring med dagens delningstal. Delningstalet är baserat på en prognos om förväntad återstående livslängd för en person född 1975, en tillgodoräknad ränta och driftskostnader.

Det finns olika mått för att visa värdeutveckling i ditt premiepensionssparande. Här kan du läsa mer om hur de olika mått som beskriver värdeutvecklingen beräknas.

För att beräkna den årliga värdeutvecklingen i procent sedan start använder vi oss av en internränteberäkning (IRR). Fördelen med att beräkna värdeutvecklingen på det här sättet är att den tar hänsyn till att kapitalets storlek förändrats under spartiden. Nedan kan du se formeln som används för beräkningen. 

Så har vi räknat värdeförändring för dina fonder

Värdeutvecklingen för dina fonder anges som en tidsviktad värdeutveckling. Det innebär att man räknar värdeutvecklingen på ett sådant sätt som tar bort effekten av insättningar och uttag i dina fonder under mätperioden.

Måttet tar alltså inte hänsyn till hur stora insättningarna har varit, det vill säga storleken på de pensionsrätter som kommit in till ditt pensionskonto varje år. Måttet anger hur 100 kronor som satts in i fonden utvecklats under den tid du haft fonden. Nedan kan du se formeln som använts för beräkningen.

Så kan du använda siffran

Du kan använda den angivna värdeutvecklingen för att jämföra dina fonder mot ett aktieindex eller andra fonder inom samma fondkategori.

Värdeförändring i procent per fond, TVA, beräknas enligt formeln

TVA = värdeutvecklingen under perioden

T = Sista dagen i mätperioden

t = Första dagen i mätperioden

Fondkurs = Utdelningsjusterad (köpkurs + säljkurs)/2

Så har vi räknat värdeförändring för din portfölj

Värdeutvecklingen för hela din fondportfölj redovisas i orange kuvert och på mina sidor. Värdeutvecklingen för hela din fondportfölj anges som den tidsviktade värdeutvecklingen för alla fonder du ägt under mätperioden. Det innebär att man räknar värdeutvecklingen på ett sådant sätt som tar bort effekten av insättningar och uttag i dina fonder under mätperioden.

Måttet tar alltså inte hänsyn till hur stora insättningarna har varit, det vill säga storleken på de pensionsrätter som kommit in till ditt pensionskonto varje år. Måttet anger hur 100 kronor som satts in i ditt fondsparande utvecklats under tiden du haft fonderna. Nedan kan du se formeln som används för beräkningen.

Så kan du använda siffran

Du kan använda siffran för att jämföra med hur väl andra lyckats förvalta sin portfölj under året, till exempel den genomsnittliga fondspararen i premiepensionssystemet, det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa eller aktieindex.

MV = Marknadsvärdet 

N = Sista värdeutvecklingsperioden 

n = Första värdeutvecklingsperioden

T = Sista dagen i den aktuella mätperioden mellan två flöden 

t = Första dagen i den aktuella mätperioden mellan två flöden 

Fondkurs = Utdelningsjusterad (köpkurs + säljkurs)/2

irr = internräntan under perioden uttryckt i årstakt

t= antalet dagar sedan starttidpunkten

Ct = Transaktion vid tidpunkten t

CT är slutvärdet, det vill säga värdet på kontot den dag värderingen görs

Ekvationen kräver att slutvärdet är negativt så ett värde av X kronor ger en transaktion på -X kronor. CT är alltså alltid <= 0

Den underliggande valutan är den valuta som fondens värdepapper köps och säljs i och påverkar värdeutvecklingen i fonden.

Noteringsvalutan är den valuta som fonden handlar med.

Ett exempel kan vara en USA-fond med svenska kronor som noteringsvaluta. Om den svenska kronans värde försvagas mot dollarn med tio procent, samtidigt som värdeutvecklingen på den amerikanska aktiemarknaden står still innebär försvagningen av kronan att fondens värde ökar med tio procent. Om kronan stiger med tio procent mot dollarn minskar värdet i USA-fonden på motsvarande sätt.

Är noteringsvalutan i en fond en annan än svenska kronor, till exempel dollar eller euro, kan den påverkas av valutaförändringar. Fonden påverkas då både av den underliggande valutan, det vill säga valutan som fondens värdepapper köps och säljs i, men också av noteringsvalutan, den valuta fonden handlar med. Noteringsvalutan påverkar dock fonden i mindre grad än den underliggande valutan.

Vi kan tänka oss ett amerikanskt fondbolag som har en Brasilienfond. Fonden finns i två uppsättningar, en med dollar som noteringsvaluta, en med euro som noteringsvaluta.

Om den brasilianska valutan, realen, stiger med tio procent i förhållande till den svenska kronan och börsutvecklingen ligger still så ökar värdet på kontot med tio procent.

Det gäller både för fonden som är noterad i euro och för den som är noterad i dollar. Möjligen kan mindre skillnader uppstå i de två olika uppsättningarna av fonden. Det handlar till viss del om att fonden alltid har en del av tillgångarna placerade i kontanter som alltså påverkas av fondens noteringsvaluta. Det här förekommer hos en del utländska fondbolag.