– Vi lever längre vilket innebär att pensionen ska fördelas på fler år än tidigare. En riktålder som följer medellivslängden bidrar till att förhållandet mellan den förväntade tiden i arbete respektive pension kan hamna på samma nivå som när det nya pensionssystemet beslutades 1994. Vid riktåldern får det typfall, som brukar användas för att utvärdera effekter av regelförändringar av den allmänna pensionen, ca 56 procent av slutlönen, och med tjänstepension får typfallet 70-80 procent av slutlönen, säger Ole Settergren, Analyschef på Pensionsmyndigheten.
Pensionsmyndighetens förslag till riktålder
Pensionsmyndigheten föreslår i lagtexten att riktåldern för personer födda 1958-1960 bestäms till 66 år och 67 år för personer födda 1961-1963. För personer födda 1964 och framåt föreslår Pensionsmyndigheten att riktålder fastställs enligt beräkningsmodellen. För personer födda 1964 och framåt visas prognosticerad riktålder.
| Från och med födelseår | Till och med födelseår | Riktålder | Gäller från år |
|---|---|---|---|
| 1957 | 65 | ||
| 1958 | 1960 | 66 | 2024 |
| 1961 | 1963 | 67 | 2028 |
| 1964 | 1969 | 68 | 2032 |
| 1970 | 1982 | 69 | 2039 |
| 1983 | 1996 | 70 | 2052 |
| 1997 | 2012 | 71 | 2068 |
| 2013 | 72 | 2085 |
Riktåldern föreslås fastställas vid 60 år
Riktåldern för varje årskull fastställs, enligt förslaget, vid 60 år. Det ger en god framförhållning och goda förutsättningar för individen att planera sin pension, anser Pensionsmyndigheten. För att undvika stora förändringar i riktålder under kort tid är förslaget att riktåldern för en årskull ligger stilla i tre år innan den kan ändras med maximalt ett år i taget.
Riktåldern styr tidigaste pensionsuttag
Pensionsmyndighetens förslag innebär att åldern för tidigaste pensionsuttag sätts till riktåldern minus 4 år. Undantag görs för personer födda 1958 och som fyller 61 år under 2019. Den ålder då arbetsgivare har ensidig rätt att säga upp anställningsavtalet, ibland kallad LAS-åldern, ska enligt ett annat förslag höjas från nuvarande 67 år till 69 år. Pensionsmyndigheten lämnar inget förslag om att LAS-åldern ska kopplas till riktåldern.
Den inkomstgrundade pensionen har en flexibel pensionsålder
Det är möjligt att tjäna in pensionsrätt under hela livet och det är möjligt att ta ut den inkomstgrundade pensionen när som helst från den tidigaste uttagstiden 61 år. Pensionens storlek beror på den sammanlagda intjänade pensionsrätten och årskullens förväntade återstående genomsnittliga livslängd vid pensionsuttaget.
Stor betydelse för personer beroende av grundskyddet
Riktåldern får däremot stor betydelse för dem som har rätt till grundskyddet i pensionssystemet: garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. För en stor del av dessa personer kommer i praktiken åldern för tidigaste uttag att vara lika med riktåldern. Detta eftersom rätten till grundtrygghetsförmånerna är bunden till riktåldern och de personerna är beroende av garantipension och eventuellt bostadstillägg för att få en tillräckligt hög pension. Förslaget innebär också att individer kan få sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension) eller arbetslöshetsersättning efter 65 år och upp till riktåldern.
Riktålder föreslås fasas in - används fullt ut för de födda 1964
Pensionsmyndighetens föreslår att riktåldern ska höjas till 66 år för de födda 1958 och sedan höjas till 67 år för de födda 1961. Efterföljande höjningar av riktåldern för pension föreslås högst kunna ske vart tredje år och med som mest ett år i taget. Effekten blir att riktåldern för pension fasas in stegvis och att formeln för beräkning av riktåldern för pension tillämpas första gången för årskullen födda 1964.
För vidare information
Johan Andersson, pressekreterare, telefon 072-210 21 63
