Starkare pensionssystem i framtiden enligt ny prognos

Sveriges inkomstgrundade allmänna pensionssystem består av inkomst- och premiepension. Inkomstpensionssystemet är ett fördelningssystem och inbetalda pensionsavgifter används för att betala samma års pensioner. De över- eller underskott som uppstår när pensionsavgifterna är större eller mindre än pensionsutbetalningarna hanteras av buffertfonden.

För att belysa hur olika utvecklingsförlopp på lång sikt kan påverka inkomstpensionssystemets finansiella ställning och pensionernas storlek presenteras framskrivningar av pensionssystemets utveckling på 75 års sikt. Dessa kvalificerade gissningar kallas basscenario, optimistiskt scenario och pessimistiskt scenario.

– I alla tre scenarierna är som planerat avgiftsnettot negativt under många år framöver, mer pension kommer att betalas ut än vad som betalas in i form av avgifter. Buffertkapitalet i AP-fonderna skjuter alltså till pengar, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

– Årets framskrivning innebär en kraftigt förbättrad framtidsbild, skillnaden mellan pensionsutbetalningar och avgiftsinbetalningar är mindre negativ och buffertfonen, AP-fonden minskar inte längre.

I förra årets framskrivning sjönk buffertfondens storlek till att motsvara 2,6 års pensionsutbetalningar – nu är fonden mer eller mindre konstant på nivån 4,5 fram till år 2030, därefter växer den. En orsak till förbättringen är att i framskrivningsmodellen har den relativt stabila utvecklingen efter krisen 2009 börjar dominera. AP-fondens höga avkastning förra året och första kvartalet i år bidrar också.

Från och med 1 januari 2015 har riksdagen beslutat att även pensionsrätter justeras ned under balanseringsperioder. De nya reglerna tillämpas från inkomståret 2014 och syns i årsbeskedet i orange kuvert 2016.

– De nya reglerna ger en mer rättvis fördelning mellan generationerna. Effekten blir att pensionsskulden blir mindre vilket påverkar den finansiella styrkan positivt och minskar risken för balansering, säger Ole Settergren.

Pensionssystemets resultat – inkomstpensionen

Årets resultat 2014 uppgick till 296 miljarder kronor. Tillsammans med ett kapitalöverskott på 127 miljarder kronor från 2013 ger resultatet ett kapitalöverskott om 423 miljarder kronor vid utgången av 2014. Årets positiva resultat beror på att tillgångarna ökade mer än skulderna 2014, tack vare ökade löner och andra pensionsgrundande inkomster.

Inkomstpensionssystemets sammanlagda tillgångar 2014 var 8 565 miljarder, varav 1 185 i AP-buffertfonden, medan skulden var 8 141 miljarder kronor.

Systemets balanstal beräknas till 1,0375, vilket innebär att tillgångarna i pensionssystemet är större än skulderna. Balanstalet kommer att påverka omräkningen av pensionsbehållningarna och pensionsutbetalningarna årsskiftet 2015/2016.

* Medelvärde av fondvärdet 31/12 de senaste tre åren.

** Balanstal enligt tidigare definition (till och med beräkningsår 2007), enbart räknat på buffertfondens marknadsvärde per 31 december respektive år.

Pensionssystemets resultat – premiepension

Premiepensionssystemet är ett fonderat system där pensionsspararna och pensionärerna själva kan välja hur premiepensionspengarna ska placeras. Pensionen betalas ut genom att det ackumulerade kapitalet säljs av. Tillgångarna utgörs av pensionsspararnas och pensionärernas placeringar i fonder.

Värdet av pensionsspararnas och pensionärernas premiepensionstillgångar den 31 december 2014 var 812 146 miljoner kronor. Värdeutvecklingen för fondförsäkring var 20,7 procent.

Tillgångarna 2014 har under året ökat med 163 miljarder kronor. Förändringen av försäkringstillgångar avser i princip nyintjänade pensionsrätter, positiv värdeförändring, tilldelade förvaltningsavgifter och utbetalningar av pensioner.

Pensionsskulden 2014 ökade med 162 miljarder kronor.

Orange rapport 2014

Korta pensionsfakta