Allmän pension - frågor och svar

När du loggar in på Mina sidor kan du se dina kommande och tidigare pensionsutbetalningar. Vid månadens början sker det en omräkning, därför kan du inte se något förrän ungefär efter tio dagar.

Där hittar du också uppgift om vilken skatt vi drar på din pension. Logga in på Mina sidor

Om det är första gången du får en utbetalning från oss får du ett utbetalningsbesked som visar hur stor din allmänna pension blir. Du får också veta hur mycket skatt som kommer att dras, vilka delar som ingår i din pension och när dina utbetalningar kommer. Därefter får du bara ett nytt besked om beloppet ändras. Mer om när din pension betalas ut

Varje år avsätts 18,5 procent av din pensionsgrundande inkomst (upp till 7,5 inkomstbasbelopp) före skatt till allmän pension. Av den pensionsgrundande inkomsten går 16 procent till inkomstpension. 

Har du haft låg eller ingen inkomst alls finns det ett grundskydd som kallas garantipension.

Dessutom får de flesta pension via avtal mellan sin arbetsgivare och sin fackförening. Sådan pension kallas tjänste- eller avtalspension.

En del har även ett privat pensionssparande i en bank eller hos ett försäkringsbolag.

Varje år avsätts 18,5 procent av din pensionsgrundande inkomst (upp till 7,5 inkomstbasbelopp) före skatt till allmän pension. Av den pensionsgrundande inkomsten går 2,5 procent till premiepension.

Har du haft låg eller ingen inkomst alls finns det ett grundskydd som kallas garantipension.

Dessutom får de flesta pension via avtal mellan sin arbetsgivare och sin fackförening. Sådan pension kallas tjänste- eller avtalspension.

En del har även ett privat pensionssparande i en bank eller hos ett försäkringsbolag.

Inkomstpensionstillägget betalas ut som ett tillägg till allmän pension. Storleken på din inkomstgrundade pension avgör vilket belopp du har rätt till. Du kan få inkomstpensionstillägg om du bor i eller flyttar till ett annat EU-land/EES-land eller Schweiz eller ett land som Sverige har avtal med om social trygghet. Inkomstpensionstillägg

För dig som är född 1938 eller senare kan den allmänna pensionen bestå av inkomstpension, tilläggspension, inkomstpensionstillägg, premiepension och garantipension. Du som är född  1938–1953 får dessutom tilläggspension. Allmän pension

När du dör fördelas dina återstående premiepensionsmedel på övriga pensionssparare och pensionärer, så kallade arvsvinster. De tillfaller alltså inte dina arvingar.

Du kan dock teckna ett efterlevandeskydd i samband med att du ansöker om att börja ta ut premiepension. Efterlevandeskyddet gäller för maka/make, registrerad partner eller sambo som du har eller har haft barn med, eller varit gift med. Pensionen betalas då ut så länge någon av er lever.

Om du tecknar efterlevandeskydd blir den månatliga pensionen lägre, eftersom den kan komma att betalas ut även efter din död. Det finns undantag när efterlevandeskydd kan tecknas senare.

Du kan ansöka om efterlevandeskydd senare om du gifter dig, registrerar partnerskap eller inleder ett samboförhållande med någon som du har eller har haft barn med.

Du måste då teckna skyddet inom tre månader från det att äktenskapet, partnerskapet eller samboförhållandet inleddes. Men skyddet börjar gälla först ett år efter att vi har fått din ansökan.

Du får inte teckna skyddet senare om du var gift, registrerad partner eller sambo med samma person som du var när du första gången ansökte om att ta ut premiepension.

Bromsen påverkar inte den alternativa pensionsåldern, dock medför balanseringen - när den är aktiv - att inkomstpensionen blir lägre. Balanseringen i systemet

De demografiska utmaningar som andra länder kämpar med har vi redan tagit hänsyn till i vårt pensionssystem. Andra länder försöker höja den normala pensionsåldern, medan vi i Sverige istället har avskaffat en fast pensionsålder och automatiskt anpassar pensionens storlek till den ökande livslängden. Individen får själv anpassa sin pensionsålder till de ändrade förhållandena eller acceptera en lägre pension. Mer om pensionsåldrar och riktålder

Våra pensioner anpassas efter hur ekonomin i Sverige utvecklas. Befolkningsutvecklingen eller utvecklingen av ekonomin kommer inte att påverka pensionssystemet eller statsbudgeten på samma sätt som i andra länder. I stället är det pensionärer och pensionssparare som kommer att påverkas, vid en dålig utveckling sjunker pensionerna, vid en positiv utveckling ökar pensionerna.

Tilläggspensionen är en del av den allmänna pensionen. Den ersätter ATP som fanns i det gamla pensionssystemet.

Den är en inkomstgrundad pension och baseras på de pensionspoäng du fått under de år du har arbetat. Ju fler och högre pensionspoäng du har, desto högre blir din tilläggspension. Tilläggspension

Fortfarande är 65 år eller 66 år (gäller från 2023) den vanligaste uttagstidpunkten, men ett växande antal tar ut sin pension vid en annan tidpunkt. Fler går i pension senare, men ännu fler tar ut sin pension före 65 år eller 66 år (gäller från 2023). Av dessa är det dock många som fortsätter att arbeta och kombinerar inkomst av pension och arbete.

En alternativ pensionsålder för varje årskull beskriver hur mycket längre vi behöver arbeta på grund av den stigande medellivslängden, om vi vill ha lika stor pension, mätt som andel av slutlönen, jämfört med pensionen vid en oförändrad medellivslängd. 

Pensionsålderns betydelse

Oavsett var i världen man bosätter sig har man rätt att få ut den del av pensionen som man själv tjänat in till. Du kan tidigast ta ut allmän pension från 63 års ålder. Från 2026 införs en riktålder som kommer att visa när du kan få garantipension. Mer om pensionsåldrar och riktålder

Garantipensionen, som är ett skattefinansierat grundskydd för den som haft liten eller ingen arbetsinkomst under livet, kan man däremot inte ta med sig om man flyttar utanför Sverige. 

Inkomstpensionstillägget betalas ut som ett tillägg till allmän pension. Inkomstpensionstillägget kan betalas ut inom EU/EES, Schweiz och ett så kallat konventionsland (ett land Sverige har avtal med om social trygghet).

Den allmänna pensionen består av två delar, dels inkomst- premie- och tilläggspension, som man tjänat in genom arbete under livet och som man själv har betalat avgifter för, dels (för vissa) garantipension och inkomstpensionstillägg som staten betalar ut.

Beslutet om din intjänade pension (dina pensionsrätter) bygger på din senast fastställda deklarerade inkomst och meddelas en gång om året. Bestämmelserna som ligger till grund för beslutet finns i 59-61 kap. socialförsäkringsbalken.

Vill du att beslutet ska omprövas, skriv till Pensionsmyndigheten och ange vilket beslut som ska omprövas, hur du vill att det ändras och varför.

Skriv också ditt namn, personnummer, adress och telefonnummer. 

Pensionsmyndigheten måste få brevet senast den 31 december innevarande år eller, om du inte fått kännedom om beslutet före den 1 november samma år, inom två månader från den dag då du tog del av beslutet. Det går även bra att begära omprövning per e-post. Postadress och e-postadress - om du vill begära omprövning

Ja, du kan både arbeta och ta ut din allmänna pension samtidigt.

Arbetar du samtidigt som du tar ut din pension kommer ditt skatteavdrag
att göras enligt två olika skattekolumner. Hos Skatteverket kan du själv göra en beräkning av ditt skatteavdrag utifrån hur skattetabellerna ser ut idag. Räkna ut din skatt hos Skatteverket