Att arbeta till 66 år istället för till 65 år ger mer i pension. Det förstår 78 procent eller nästan åtta av tio tillfrågade i Pensionsmyndighetens undersökning. Bland de som är 55 till 65 år tror 83 procent att extra arbete ger mer i pension.
Däremot anger de svarande i genomsnitt ett lägre belopp än vad det som regel handlar om. I genomsnitt svarar de tillfrågade att ett års extra arbete ger cirka 960 kronor mer i pension per månad före skatt. Men beräkningar från Pensionsmyndigheten visar att ett års extra arbete efter 65 års ålder ger den som snart ska ta ut din pension och har en genomsnittlig lön mellan 1 400 kronor och 2 200 kronor mer i pension per månad före skatt, hela livet ut.
– Vår undersökning visar att de flesta förstår att lön under ett år till ger en högre pension. Samtidigt ser vi att man underskattar hur mycket mer man får i plånboken av att jobba längre, säger Ann-Christin Meyerhöffer, marknadsanalytiker på Pensionsmyndigheten.
Pensionsmyndigheten har under lång tid observerat att 65 år inte längre är den självklara åldern för pensionering. Av de som är födda 1938 gick 77 procent i pension vid 65 års ålder. Motsvarande andel för personer födda 1955 var drygt 39 procent. Nyblivna pensionärer går allt oftare både tidigare och senare i pension än 65 år jämfört med tidigare års pensionärer.
65 år bleknar som pensionsnorm
Enligt förslagfrån Pensionsgruppens överenskommelse 2017 ska tidigaste ålder för att ta ut allmän pension kopplas till en så kallad riktålder* år 2026. Fortsätter Sveriges befolkning leva längre så innebär förslagen att åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg höjs för att följa medellivslängdens utveckling. Detta kommer med stor sannolikhet leda till ytterligare försvagning av 65 år som norm för pensionering.
– I en tidigare undersökning har vi ställt frågor om riktålder och det visar sig att få känner till begreppet och vad det innebär. Framför allt är det relativt få som förstår varför pensionsåldrarna föreslås höjas, säger Ann-Christin Meyerhöffer.
Anledningen till att pensionsåldrarna föreslås höjas är att medellivslängden ökar. Om pensionsåldrarna inte höjs kommer pensionsnivåerna att sjunka eftersom pensionspengarna då behöver fördelas på fler år.
Fakta – Pensionsgruppens överenskommelse 2017
2020 (beslutat och genomfört): tidigaste ålder för att ta ut allmän pension höjdes från 61 år till 62 år. Garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan fortfarande tidigast fås från 65 år. LAS-åldern höjdes från 67 år till 68 år. LAS-åldern är den ålder då anställningsskyddet enligt lagen om anställningsskydd upphör.
2023 (förslag): tidigaste ålder för att ta ut allmän pension höjs från 62 år till 63 år. Du kan tidigast få garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg från 66 år. LAS-åldern höjs från 68 år till 69 år.
2026 (förslag): åldern för när du tidigast kan ta ut allmän pension, garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kopplas till en så kallad riktålder. Lägsta åldern för att ta ut allmän pension blir då sannolikt 64 år och lägsta ålder för att få garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg blir sannolikt 67 år.
* Riktålder innebär att om vi i genomsnitt lever längre framöver så kommer åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg att höjas och följa medellivslängdens utveckling. Samtidigt höjs åldern för när socialförsäkringarna för ”normalt” förvärvsaktiva tar slut, till exempel arbetslöshetsersättning, sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning, f.d. förtidspension.
Fakta – prognos för riktålder
År Riktålder
2035 68 år
2051 69 år
2069 70 år
2089 71 år
2113 72 år
Undersökning Kunskap och attityd 2020 (pdf)
Vidare information för journalister
Johan Andersson, pressekreterare, 072-210 21 63
Pressjour, kvällar och helger, 010-454 30 00
