För att höja pensionerna har riksdagen beslutat om höjningar av åldersgränser i pensionssystemet. Kompensationsgraden visar hur stor pensionen är jämfört med den inkomst en person hade innan pensionen togs ut.
Höjningen av åldern då man tidigast kan ta ut inkomst- och premiepension, från 62 till 63 år, samt lägsta ålder för rätt till garantipension, från 65 till 66 år, innebär högre pensionsnivåer för den allmänna pensionen.
─ Pensionsnivån i förhållande till slutlönen var för den allmänna pensionen i genomsnitt mellan 56 och 58 procent för en medelinkomsttagare som är född 1958 och tog ut sin pension vid 66 års ålder 2024. Det är 7 procentenheter högre än kompensationsgraden för födda 1957 som tog ut pensionen vid 65 års ålder 2022, säger Kristin Kirs som är analytiker och rapportförfattare.
Höjningen av åldersgränserna påverkade särskilt födda 1958
Grupperna som påverkades av de höjda åldersgränserna 2023 fick vänta ett år med att ta ut pensionen. Höjningen fick därför genomslag på kompensationsgraderna först året efter, det vill säga för nyblivna pensionärer 2024. Höjningen av åldersgränserna påverkade särskilt årskullen född 1958 som fyllde 65 år 2023 och sedermera 66 år 2024.
─ Vi ser att många personer har skjutit upp uttaget av pension från 62 till 63 års ålder respektive från 65 till 66 års ålder efter höjningen av åldersgränserna. Det har lett till att kompensationsgraderna har ökat för den allmänna pensionen, säger Kristin Kirs.
Kompensationsgraden påverkas positivt av att arbeta ytterligare ett år och vänta med att ta ut pensionen eftersom man då fortsätter att tjäna in till sin allmänna pension och den pension som tjänats in ska fördelas på färre år. Det höjer pensionen och därmed kompensationsgraden.
Beräknat för samtliga pensionsåldrar är kompensationsgraden för allmän pension 50 procent 2024, jämfört med 46 procent 2022. Därutöver har de flesta tjänstepension. Pensionsmyndigheten har inte data för tjänstepensionsutbetalningar 2024 än men år 2022 var den totala kompensationsgraden 67 procent. Tjänstepensionen ökar alltså kompensationsgraden med cirka 20 procentenheter i genomsnitt.
Stor spridning i kompensationsgrader
En av slutsatserna i rapporten är att spridningen i kompensationsgrad är mycket stor. Det är naturligt i ett pensionssystem som baseras på inkomsterna under hela livet.
– Spridningen i kompensationsgrader är omfattande. Men man måste komma ihåg att kompensationsgrader är ett trubbigt mått på hur goda pensionsnivåer det svenska pensionssystemet levererar. Kompensationsgraderna, och därmed hur väl systemet levererar, behöver ses i sammanhang med en persons livsinkomst och ålder vid pensionering, säger Kristin Kirs.
Rapporten är ett svar på ett regeringsuppdrag och innehåller faktiska beräkningar utifrån uppgifter om utbetalda pensioner samt teoretiska beräkningar för det så kallade standardtypfallet. I rapporten redovisas bland annat kompensationsgrader för personer som fyllde 66 år och som tog ut hel inkomst- och premiepension år 2024.
Rapporten presenteras i ett samtal med rapportförfattaren Kristin Kirs på tisdag den 25 mars klockan 09:00 – 09:30. Delta gärna i samtalet digitalt med möjlighet att ställa frågor.
Länk till samtalet om kompensationsgrader
Rapporten Nyblivna pensionärers kompensationsgrader
Vidare information för journalister
Johan Andersson, pressekreterare, 072-210 21 63, press@pensionsmyndigheten.se
