Den genomsnittliga medelpensioneringsåldern ligger fortsatt väsentligt högre jämfört med de senaste 15 – 20 åren. Förra årets rapport avsåg medelpensioneringsåldern för 2023 och visade att medelpensioneringsålder ökat kraftigt från 64,8 år till 66,0 år. Medelpensioneringsåldern för 2024 var 65,5 år, vilket är i linje med den prognos som lämnades i förra årets rapport. Minskningen i medelpensioneringsålder beror på att de som fick vänta ett år på att uppnå den nya lägsta åldern för uttag av inkomstgrundad allmän pension kunde göra detta först 2024.
– De nya åldersgränserna som trädde i kraft vid årsskiftet mellan 2022 och 2023 ledde till en kraftigt ökad genomsnittlig pensionsålder. Många av de som antagligen hade velat gå i pension 2023 men som behövde vänta ett år till, tog istället ut pensionen under 2024. Det är en effekt som vi räknade med skulle inträffa och den är troligtvis kortsiktig med tanke på kommande beslutade riktåldershöjning, säger Alma Masic, analytiker på Pensionsmyndigheten.
Ökade pensionsnivåer efter höjda åldersgränser
Pensionsnivåerna har ökat till följd av de förändrade åldersgränserna. De som tog ut pension vid lägsta pensionsålder 2024 (63 år) hade en genomsnittlig inkomstpension på 12 400 kronor per månad, före skatt. De som tog ut pension vid lägsta pensionsålder 2022 (62 år) hade en genomsnittlig inkomstpension på 11 500 kronor per månad, före skatt, när de var 63 år.
Rapporten Pensionsåldrar och arbetslivets längd
För journalister - vidare information
Johan Andersson, pressekreterare
072-210 21 63, johan.e.andersson@pensionsmyndigheten.se
Pressjour, kvällar och helger, 010-454 30 00, press@pensionsmyndigheten.se
