I dagens allmänna inkomstgrundade pensionssystem blir pensionen så stor som de inbetalade avgifterna räcker till, varken mer eller mindre. När pensionen tas ut fördelas den intjänade pensionsbehållningen på det antal år som vi i genomsnitt förväntas leva. Beräkningen innebär också ett ställningstagande om hur pensionen ska fördelas.
– Med dagens regler prioriteras en högre startpension till priset av en lägre årlig pensionsuppräkning. Man tar ut ett förskott av den framtida pensionen för att på så sätt kunna räkna upp startpensionen, säger Pensionsmyndighetens chefaktuarie Erland Ekheden.
Förskottsränta ger högre startpension
Uppräkningen kallas förskottsränta och är 1,6 procent för inkomstpensionen. Inkomstpensionen utbetalningar räknas upp och förskottet betalas tillbaka genom att sänka den årliga pensionsomräkningen med 1,6 procent. Utan förskott skulle pensionsutbetalningarna öka över tid för att bli som högst sent i livet. Nuvarande förskottsränta är vald för att den årliga uppräkningen ska ligga nära prisutvecklingen i samhället. En lägre förskottsränta gör att pensionerna ökar snabbare men å andra sidan skulle startpensionen vara lägre.
Valet av förskottsränta är alltså ett val av hur pensionsutvecklingen ska vara.
Nivån på förskottsräntan påverkar fördelningen mellan pensionärer
Eftersom människor lever olika länge får förskottsräntan också betydelse för hur pensionerna fördelas mellan olika pensionärer.
– En förskottsränta leder till att de som lever längre än genomsnittet får en lägre livspension än om förskottsränta inte hade använts. Vid hög ålder blir effekten betydande och är ett skäl till att de allra äldsta pensionärerna, där de flesta är kvinnor, i genomsnitt har de lägsta pensionerna, säger Kristin Kirs, analytiker på Pensionsmyndigheten.
Samtidigt kan konstateras att kvinnor generellt sett gynnas av pensionssystemets könsneutrala livslängdsantaganden.
Det finns skäl att se över nivån på förskottsräntan
Det finns inget svar på vad som är rätt nivå på förskottsräntan. Den nuvarande nivån på 1,6 procent sattes av flera olika anledningar:
- nå en pension med konstant köpkraft,
- för att människor bedömdes föredra högre pension i början framför högst pension i slutet av livet
- och för att förskottet skulle bidra till en högre kompensationsgrad, pension som andel av slutlönen, det vill säga en mindre skillnad i inkomst vid övergången från yrkesliv till pensionsliv.
Det rådde också andra förutsättningar i fråga om till exempel medellivslängd, samhällsekonomi och inflation och utifrån det också delvis andra värderingar. Återkommande kritik argumenterar för att pensionerna inte utvecklas i samma takt som lönerna.
Men förskottsräntans nivå handlar också om fördelningseffekter mellan olika grupper av pensionärer. Den nuvarande nivån på förskottsränta leder till en högre andel med låga inkomster bland äldre kvinnor. Dagens förskottsränta ökar också risken för sänkningar av pensionen vid de årliga omräkningarna.
– Pensionsmyndighetens slutsats är att det finns sakliga skäl för att förskottsräntan borde vara lägre. I rapporten lyfts även fram skäl för den nuvarande ordningen och det konstateras att det har stora konsekvenser att ändra nivån. Slutsatsen i rapporten är att det finns skäl för regeringen att utreda och överväga nuvarande nivå på förskottsräntan, säger Kristin Kirs.
För det fall en översyn skulle resultera i sänkt förskottsränta skulle det medföra en högre årlig uppräkning. Samtidigt skulle då en engångssänkning av befintliga pensioner behöva ske, mindre för äldre pensionärer och mer för yngre. En sänkning av pensionerna skulle dock kunna motverkas, genom till exempel en samtidig höjning av pensionsavgifterna.
Pensionsmyndigheten har inte tagit ställning till om pensionsavgiften bör förändras men anser att om en avgiftshöjning blir aktuell så bör förskottsräntans nivå analyseras och övervägas tillsammans med frågan om höjd avgift och utdelning ur buffertfonden.
Rapporten om förskottsränta
Idag klockan 09.00 startar ett digitalt frukostseminarium där författarna presenterar rapporten. Seminariet är öppet för alla på Pensionsmyndighetens youtubekanal.
Vidare information för journalister
Johan Andersson, pressekreterare, 072-210 21 63
Pressjour, kvällar och helger, 010-454 30 00
