Rapporten belyser hur olika utvecklingsförlopp kan påverka det allmänna pensionssystemets finansiella ställning och pensionernas storlek och presenterar framskrivningar av pensionssystemets utveckling.
̶ ̶ Även när vi räknar på ett pessimistiskt scenario överstiger tillgångarna skulderna under hela framskrivningsperioden på 75 år, det beror på att pensionsåldrarna höjs i takt med den ökande livslängden, säger Erik Granseth, analytiker på Pensionsmyndigheten.
Figur: Balanstal (Avgiftstillgång + buffertfond) / Pensionsskuld
Riktålder införs 2026
Även om pensionsåldern nyligen har höjts via beslut i riksdagen finns redan beslut om att införa riktålder år 2026. Riktåldern införs i det allmänna pensionssystemet med syfte att pensionsåldrarna ska följa medellivslängdens utveckling. Riktåldern styr när man tidigast kan ta ut allmän pension eller få garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg. När pensionsåldrarna höjs förbättras avgiftstillgångarna i det allmänna pensionssystemet.
Ökat överskott även på lång sikt
Inkomstpensionssystemets finansiella ställning beror på utvecklingen av flera faktorer av demografisk och ekonomisk natur. Den sista december 2022 uppgick överskottet till 1 300 miljarder kronor, en ökning med 100 miljarder kronor jämfört med förra året. I basscenariot väntas överskottet att fortsätta växa på grund av en ökande befolkning och att höjda pensionsåldrar leder till fler sysselsatta i högre åldrar.
Pensionssystemets framtid i tre scenarier
Vidare information för journalister
Johan Andersson, pressekreterare, 072-210 21 63
Pressjour, kvällar och helger, 010-454 30 00
