– Utträdesåldern från arbetslivet 2014 beräknas till 63,8, en liten ökning från 2013. Utträdesåldern 2014 är den högsta som uppmätts sedan början av 1980-talet, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.
Orsaken till den högre utträdesåldern är att arbetskraftsdeltagandet i högre åldrar stiger något, det är alltså fler som jobbar längre.
– Förklaringarna kan vara många, den ökade livslängden ger lägre pensioner i det allmänna systemet vilket kan påverka att fler tar ut pension senare. Den lägre beskattningen av arbetsinkomster efter 65 års ålder är också en förklaring. Även utvecklingen av antalet personer med förtidspension, sjukpenning och arbetslöshetsersättning är betydelsefull för utträdesåldern, säger Ole Settergren.
Genomsnittsåldern för debuten i arbetslivet har beräknats till 22,5 år. Jämfört med 2013 har inträdesåldern sjunkit något.
Medelpensioneringsåldern, den genomsnittliga åldern då den allmänna pensionen tas ut, är relativt oförändrad jämfört med 2013, 64,5 år. Antalet som tog tidigt uttag (före 65 år) ökade från 38 000 år 2013 till 40 000 år 2014. En del av dem som tar tidigt uttag av ålderspension fortsätter att förvärvsarbeta.
Promemorian med olika typfall visar att pensionärer med låg pension har haft den procentuellt bästa utvecklingen under tioårsperioden 2006–2015. Det beror på skattesänkningar och förbättringar som gjorts inom bostadtillägget.
I majprognosen redovisar Pensionsmyndigheten också indexeringen, omräkningen, av pensionerna.
– Jämfört med den prognos som lämnades i januari beräknas inkomstpensionerna för år 2016–2019 få en högre uppräkning. Det beror på att Konjunkturinstitutet har höjt prognosen för konsumentprisindex och summa pensionsgrundande inkomster jämfört med tidigare prognos. Det har en höjande effekt på indexeringen av inkomstpensionen, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.
I prognosen beräknas balanseringsperioden upphöra 2017 då balansindex är ikapp inkomstindex. Enligt prognosen kommer inkomstpensionerna då att få det värde de skulle haft utan balansering.
Prisbasbeloppet som bland annat påverkar garantipensionen prognostiseras att minska år 2016. Därmed beräknas att inkomstpensionen och garantipensionen kommer att utvecklas åt olika håll detta år, plus 4,7 jämfört med minus 0,2.
| 2015* | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Februariprognos | +0,9 | +4,5 | +3,7 | +2,9 | +2,5 |
| Majprognos | +0,9 | +4,7 | +4,2 | +3,6 | +2,7 |
*Fastställd omräkning (indexering), det är alltså ingen prognos
Pensionsmyndigheten ska fem gånger om året göra en prognos till regeringen för hur bland annat inkomstpensionerna utvecklas de närmaste åren. Detta i samband med att vi lämnar anslagsbelastning inom vårt ansvarsområde för kommande fem budgetår.
Förändringarna för nästa år fastställs av regeringen i augusti.
Nivån på premiepensionen beror på fondvärdet i december.
Omräkning inkomstpensionen sen 2002, prognos från 2016
– Hur det går med inkomstpensionen beror framför allt på hur många som jobbar och deras inkomster. Det viktigaste för pensionerna i Sverige på sikt är att tillräckligt många arbetar och att inkomsterna ökar, inte hur börsen går, säger Ole Settergren.
– För den egna allmänna pensionen är det viktigast att jobba och betala skatt, jobba länge och ha tjänstepension, inte hur premiepensionen utvecklas.
