Närmare 14 procent av personer som är 66 år och äldre i Sverige är födda utomlands. Skillnaden i disponibel inkomst mellan inrikes och utrikes födda pensionärer är i snitt 13 procent när kapitalskatter och kapitalinkomster exkluderas. Det visar Pensionsmyndighetens rapport Hur ser inkomsterna ut för utrikesfödda pensionärer?
– Den lägre disponibla inkomsten för utrikes födda beror främst på att både den allmänna pensionen och tjänstepensionen utgår från inkomsterna under yrkeslivet. Många utrikes födda som är pensionärer idag har kommit till Sverige mitt i livet och har därför inte tjänat in pension i Sverige under lika många år som inrikes födda. De har dessutom under dessa färre år i allmänhet haft en lägre lön än inrikes födda, säger Tommy Lowén, analytiker på Pensionsmyndigheten.
Bland utrikes födda pensionärer är det 11 procent som saknar inkomstgrundad pension och därför endast har inkomst från grundskyddet, det vill säga bostadstillägg, garantipension eller äldreförsörjningsstöd. Motsvarande andel med en inkomst från bara grundskydd bland inrikes födda pensionärer är någon procent.
Utrikes födda har en högre risk för relativ låg ekonomisk standard. Av de utrikesfödda pensionärerna är det 23 procent som har en relativ låg ekonomisk standard 2020. Motsvarande andel bland inrikes födda pensionärer är 9 procent. Störst risk för relativ låg ekonomisk standard har kvinnliga pensionärerna födda i Afrika och Asien, där 51 procent befinner sig under gränsvärdet. Motsvarande andel i gruppen inrikes födda kvinnliga pensionärer är 12 procent.
Hur ser inkomsterna ut för utrikesfödda pensionärer? är den femte rapporten av sex i Pensionsmyndighetens faktaserie om pensioner. Rapportförfattare är Inger Johannisson, analytiker och Tommy Lowén, analytiker.
Rapporten presenteras på ett frukostseminarium på Pensionsmyndighetens youtubekanal klockan 09.00 måndagen den 28 mars.
Vidare information för journalister
Johan Andersson, pressekreterare, 072-210 21 63
Pressjour, kvällar och helger, 010-454 30 00